Med en tillfällig regering som är bakbunden av regelverket och som därmed inte ska lägga en politisk budget, riskerar Moderaterna med sin budget att kraftigt försvåra möjligheterna till ett mer jämlikt Sverige. Med stora skattesänkningar som, enligt Eskilstuna Kurirens uträkningar, urholkar budgetunderlaget med 44 miljoner kronor per år kan välbehövda satsningar bli omöjliga att genomföra om Moderaternas budget får majoritet i riksdagen.
Under valrörelsen var de flesta överens om att Sverige behövde välfärdssatsningar. Alla såg hur välfärdsyrken hade, och har, stora problem att rekrytera personal och alla var överens om att en av lösningarna är högre löner. Poliser, lärare och välfärdsarbetare inom sjukvård och omsorg är några av de yrken som nämnts.
Även en av de starkaste företrädarna för den borgerliga synen på hur landets ekonomi ska skötas, Lars Calmfors, har en annan syn än Moderaterna. Han citerades den 12/2-18 i Dagens Nyheter: "Jag kan inte se hur någon regering ska kunna undvika en höjd skattekvot med den personalbrist vi ser de närmaste åren för sjuksköterskor, vårdbiträden, lärare, poliser och andra delar av offentlig sektor." Calmfors är nationalekonom och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och har även varit ordförande i Finanspolitiska rådet och ingen lättviktare till ekonom.
En annan välkänd ekonom som också varit ordförande i Finanspolitiska rådet, John Hassler, medverkade både 2017 och 2018 på Centerpartiets ekonomiska seminarium i Almedalen. Under årets seminarium var Hassler mycket tydlig med att det behövs en ny bred skattereform. Men han var lika tydlig med att skattekvoten måste behållas om vi ska ha kvar den välfärd vi har i dag.
Moderaternas budget riskerar att gå igenom då Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har nämnt att de kan komma att stödja den. Då vinner förslaget med 154 röster mot regeringens 144 röster, om Vänsterpartiet väljer att stödja regeringens förslag.
Men chansen finns ännu att riksdagen väljer övergångsregeringens avskalade budget så den kommande regeringen, oavsett vilka partier som ingår, enklare kan sätta sin prägel på den ekonomiska politiken. Vad Sverige behöver är satsningar på välfärden, inte stora skattesänkningar som skapar eskalerande budgetförsvagningar.
I helgen fick Stefan Löfven (S) ytterligare två dagar att lyckas med regeringsbildandet. Att Talmannen väljer att ge Löfven en lite förlängning är ett tecken på att de händer positiva saker bakom lykta dörrar. Liberalerna och Centerpartiets krav är då uppenbarligen förhandlingsbara trots deras tuffa sätt som de lade fram dem på. Ett sätt som många reagerat på. En av dem var Prästen och satirtecknaren Kent Wisti som lyckades bra med en beskrivning av olika listor och hur man för fram dem: ”Nå barn, har ni skickat er kravlista till tomten ännu.”
Förhandlingar pågår, och parternas ståndpunkter är uppenbart inte skrivna i sten och jag tycker att det känns bra att talmannen förlängde Löfvens möjligheter att hitta en lösning vilket också ger hopp om en nära förestående regeringsbildning.