När vi talar om problemen i den svenska skolan hamnar vi ofta på makronivå. Resultaten försämras. Klyftorna mellan elever ökar. Närvaron blir sämre. I PISA-undersökningen rasade Sverige si och så många placeringar. Vad döljer de här varningssignalerna för berättelser? Hur mår våra barn i skolan, egentligen?
Inte så bra, tackar som frågar. Sju av tio flickor mellan 16-18 år upplever stress i sitt skolarbete på grund av höga krav påsig själva. Tre av fyra flickor, och varannan pojke, i samma ålder känner sig stressade över prov och läxor. Skolan är byggd på en bräcklig grund av stress och prestationsångest. Det är så här samhället fostrar min, och kommande, generationer. Så den naturliga frågan blir: hur kommer vårt samhälle att fungera om fem, tio, tjugo år? Med en arbetskraft vars förberedelse för arbetslivet varit en skola som betonat prestation och resultat, så till den grad att stress blivit ett vanligare inslag än uppdaterade läroböcker?
Framförallt slår skolstressen mot unga flickor. Där är kraven som störst, och där mäts de värsta effekterna av hur vårt utbildningssystem är konstruerat. Det berättar BRIS, som 2009 gjorde en studie av de skolrelaterade samtal som organisation tog emot. Den visade att samtidigt som pressen och stressen ökar hos skolelever, så känner allt fler en hopplöshet. Man tror att man inte har någon framtid, om man inte har toppbetyg i allt.
När SCB undersöker barn och ungas levnadsförhållanden, får de själva berätta hur stressen tar sig uttryck. Av de barn som berättat att de upplever stress i skolan är det dubbelt så vanligt med ont i magen, svårt att sova, huvudvärk, och att känna sig ledsen som hos övriga. Dubbelt så vanligt. Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet har, i en studie från 2012, kunnat påvisa att elever som känner sig stressade i gymnasiet både får avsevärt sämre slutbetyg och leder till ökad risk för utbrändhet som vuxen.
Så bilden som framträder är ett system som gillrar dubbla fällor. Skolsystemets prestationskrav gör dig stressad, vilket leder till sämre studieresultat. Sämre studieresultat ger dig mer stress och mer ångest, av rädsla för att du begränsat dina framtidsval. Och stressen du känner i gymnasiet riskerar att göra dig mindre stresstålig som vuxen.
Sjukskrivningarna för stressrelaterade sjukdomar är en av de dyraste notorna staten plockar upp varje år. Så inte nog med att varje person som drabbas av stressrelaterade sjukdomar går igenom ett personligt helvete – vår oförmåga att organisera ett samhälle där ingen behöver känna sådan belastning kostar oss miljarder varje år. Stressen är ett systematiskt problem – och nu ser vi svart på vitt att problemet grundläggs redan i tidig skolålder. Det kan vara värt att ha i bakhuvudet när klåfingriga skolpolitiker i båda blocken börja prata om ”lata elever” och att det är dags för skärpning.
Frågorna vi måste ställa oss är: ska våra barn verkligen behöva ha det så här i skolan? Och ska de behöva leva så här resten av sina liv?