Klarar Gotland att hålla ihop efter striden om Ojnareskogen? När somliga skålat i champagne för att fira ett beslut som i praktiken gör andra arbetslösa. När en del legat sömnlösa för att de varit uppriktigt oroliga för att grundvattnet ska göras otjänligt eller hotade och nyttiga arter försvinna för alltid. När många varit osäkra eller vacklat hit och dit. Det är en spricka som finns i enskilda familjer, som går genom flera partier och återspeglas i region- och länsledning. Regionstyrelsens ordförande är besviken, landshövdingen nöjd. Många har valt att inte ta ställning och det vittnar också om frågans komplexitet. Själv hade jag hoppats på en kompromiss.
Det ligger i sakens natur att oppositionen opponerar. Men överdrifter hjälper inte Gotland vidare. En riksdagsledamot (moderaten Jesper Skalberg Karlsson) kanske ska vara försiktig med att kalla detta ett slut för stenindustrin, det minskar trovärdigheten i andra frågor och kan därmed komma att skada Gotland.
Det är inte sant att all gotländsk kalkstensbrytning är borta för all framtid. Cementa med betydligt fler anställda berörs inte av måndagens besked.
Nu kommer det säkert att höjas röster för att även File hajdar ska skyddas. Men miljöministerns uttalanden i går pekade tvärtom åt andra hållet, liksom länsstyrelsens konstaterande att det är Ojnareskogen som är det mest skyddsvärda.
För SMA:s del finns ett färdigt utslag som vi inte känner till. I det fallet kan gårdagens beslut tänkas påverka mycket eller inte alls beroende på vad domstolen kom fram till i våras innan man beslöt sig för att avvakta Natura 2000-hanteringen.
Och ledande lokalpolitiker som kallar ett regeringsbeslut för rättsvidrigt (centerpartisten Lars Thomsson) bör ha rätt mycket på fötter. Det ska bli intressant att följa hans agerande i den frågan vidare.
Med domstolsprocessen finns det anledning att se över. Oavsett utgången kan det inte vara rimligt med så långa handläggningstider som i fallet med Bunge Ducker.
För många av dem som ser arbetslösheten närma sig är inte utbildning den första tanke som dyker upp. Men i en framtida arbetsmarknad, ja den är i många fall redan här, kommer vidareutbildning att bli ett återkommande inslag oavsett bransch. Det sker redan idag. Bilden av fabriksarbetaren som en oskolad person som kan hoppa in hur som helst är rejält föråldrad.
Därför kommer gårdagens besked från regeringen om rätt för alla att läsa in gymnasiekompetens på Komvux väldigt lämpligt. Arbetslösheten är dubbelt så stor bland de som saknar gymnasiekompetens. Det kan kännas som en klen tröst på Nordkalk i dag men vara vägen framåt på sikt.
Men ännu väntar vi på sista kapitlet i den här historien. Först därefter kan vi börja täta sprickorna.