Eva Bofride kommenterade igår revisorernas påpekande om brister i uppföljningen av politikernas beslut. Det är en mycket viktig diskussion att föra, som politikerna måste ägna stort intresse för. Som Eva Bofride påpekade är politiker och tjänstemän på Gotland mycket duktiga på att jobba fram mål, riktlinjer och olika policys, men det fullödiga uppföljningsarbetet är inte lika bra, även om det har blivit mycket bättre på senare år.
I alla regionens verksamheter kommer det fram en massa statistik från brukarundersökningar, elevenkäter och medarbetarenkäter, som presenteras för nämndernas politiker. Detta är jättebra, men det räcker inte. Ett bra kvalitetsarbete måste förutom statistikinsamlande även innehålla analys av resultaten och vilka åtgärder som analysen leder till.
Genom växlingen från styrkort till verksamhetsplaner har politiker och tjänstemän hittat processer för att beskriva verkligheten som den är, formulera nulägesbeskrivningar, uppdrag och de politiska prioriteringarna för kommande år. Dessa prioriteringar blir också grunden för kvalitetsmätningarna.
En vanlig och självklar prioritering i nämnder som ansvarar för skolan, äldreomsorgen och sjukvården är att tidiga och förebyggande insatser ska prioriteras. Det får inte dröja till eleven går i nian innan åtgärder sätts in. För att motverka benbrott eller värre, så kampanjas för att undvika fallolyckor bland de äldre. Om arbetet med tidiga och förebyggande insatser fungerar, kommer det att synas i statistiken över fallolyckor och hur många elever som klarar behörigheten till gymnasiet efter nian.
Från att tidigare fått statistikredovisningar i de politiska nämnderna, så ges nu alltmer redovisningar av analyserna av statistiken och vilka åtgärder som sätts in för att nå målen. Ett gott exempel på hur en skicklig chef har använt analyserna från statistik från elev- och medarbetarenkäter i sitt förändringsarbete, är det som rektor Peter Lerman gör på Wisbygymnasiet.
Alla de förändringar som han gör för att höja kvaliteten på gymnasieskolans verksamhet, utgår från analysen av den statistik som finns över hur elever, lärare och andra upplever arbetet på Wisbygymnasiet. Säkert sker liknande förändringsarbeten med utgångspunkt från statistik, analys och åtgärder även i andra delar av regionens verksamhet.
Många gånger kan förvaltningschefer och avdelningschefer själva inom ramen för sina budgetar besluta om förändringar, som bättre tillgodoser medborgarnas, brukarnas, elevernas, de äldres önskemål.
Men det är också en viktig signal till politikerna om vilka förändringar som behövs, utifrån de analyser som görs av kvalitetsarbetet. Politikerna kan genom analysen av brukarundersökningar få uppslag till satsningar som gynnar eleverna, de äldre eller de sjuka.
Genom processerna med att formulera verksamhetsplaner i Region Gotland kan prioriteringar göras, som följs upp, analyseras och leder till nya förbättringsåtgärder. Genom dessa förbättringsprocesser kan politikerna bättre ha koll på att de besluts som tas, verkställs.