Jordbruket kallas modernäringen. För inte så länge sedan jobbade de flesta i jordbruket.
För runt hundra år sedan var det hälften av befolkningen.
Industrialismen bröt fram då och sysselsatte allt fler, och nådde sin topp på 60-talet.
Sedan har tjänstesektorn tagit över allt mer, i anställda och ekonomisk betydelse.
Där, i dess offentliga och privata del, jobbar en stor majoritet i dag.
Efter att ha rationaliserats mycket jobbar i dag knappt en procent med jordbruk.
I år har en torka drabbat lantbruket hårt. Det har växt lite, vilket påverkat betet för djur och skörden, av hö, negativt.
Många jordbrukare har små ekonomiska marginaler och får det svårt nu.
Foderbristen har stigit, till följd av en liten skörd och att importerat foder är dyrare. Detta bland annat för att det måste fraktas långt.
Slakterierna har köer. För de som behöver minska sina djurbesättningar, för att få den dåliga skörden av hö att räcka till återstående djur, är det lång väntetid, runt ett halvår.
Det ekonomiska läget är kärvt och har blivit det till följd av naturens krafter och det extrema, varma vädret.
I det läget har regeringen gjort det den anser sig kunna. Det är att lägga ett ekonomiskt stödpaket.
Det är på totalt 1,22 miljarder kronor under två år, med 400 miljoner i år och 760 miljoner nästa år.
Åtgärderna omfattar 375 kronor i ersättning per vuxet djur, exempelvis en ko. Något lägre summa för ungnötdjur och lamm. Och slaktavgiften sänks.
Runt 60 000 kronor för en normalstor gård på 200 hektar att skörda beräknas stödet innebära. En maximal nivå på 150 000 kronor för de stora gårdarna finns som begränsning.
Det har även begärts en förtida utbetalning från EU av stödpengar till lantbrukare.
Sverige omfattas av EUs gemensamma jordbrukspolitik och får olika typer av stöd, för djur och gårdar samt deras arealer, på runt nio miljarder kronor per år.
Jordbrukspolitiken är nämligen ett av få politiska områden som är gemensamt för hela EU.
Det kan diskuteras om regeringens stödpaket är tillräckligt stort och om det kommer snabbt nog.
Större summor och även andra åtgärder efterfrågas det från jordbrukarhåll. Det kan te sig rimligt, ur deras synvinkel.
Och kanske kunde en del andra åtgärder ha behövts som ett fraktstöd, och samordning av frakt, för foder för att minska bönders kostnader för det.
Det har talats om import av foder från länder i EU och exempelvis Kanada.
För en regering måste utgifter på ett område vägas mot andra behov i samhället. Nu har regeringen gjort detta. Det får anses vara bra även om det hade kunnat vara större summor och fler åtgärder.
Det blir alltid en trubbighet när stöd av detta slag ska ges.
Alla lantbrukare har drabbats av torkan och lägre (hö-)skördar. Men de olika gårdarna och dess ägare har olika ekonomisk styrka.
Detaljer i stödåtgärderna kan kritiseras och har blivit utsatta för kritik. Exempelvis så anses spannmålsodlare få dåligt med stöd i detta stödpaket.
Regeringen är nog stolt över att kunna ge detta stöd även om den inte är nöjd, vilket inte heller många av bönderna verkar vara.