Sverige i FN:s säkerhetsråd

Foto: Tommy Söderlund

Ledare Gotlands Folkblad2016-06-30 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Regeringens arbete med att försöka komma med i FN:s säkerhetsråd blev en succé. Sverige blev invalt redan i den första omgången vilket ger en klar bild av FN:s syn på hur bra de anser att svensk feministiska utrikespolitiken är.

Sommargotlänningen och FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson säger följande angående vad han tror att Sverige kan göra för avtryck i säkerhetsrådet: Jag hoppas att Sverige kan bidra till att Syrienkriget tar slut. Sen hoppas jag att Sverige med sin tradition av förebyggande arbete kan visa praktiskt vad som kan göras på ett tidigare stadium för att konflikter inte behöver leda till de fruktanstansvärda tragedier som vi sett i Syrien och nu också i Jemen.

Sverige har under ledning av Utrikesminister Margot Wallström (S) återigen satt den svenska utrikespolitiken på världskartan där den hör hemma. Jag ser med stort intresse fram emot det svenska inträdet i FN:s säkerhetsråd.

I går skrev jag om att den politiska organisationen är viktig. Nu är det inte bara den politiska organisationen som är viktig utan organisationen på alla arbetsplatser. Vi som människor behöver en arbetsplats som är anpassad utifrån hur vi fungerar.

Detta är också en av portalparagraferna i Arbetsmiljölagen. 1§, 2 kap, 2stycket ”Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.”

När det gäller den fysiska arbetsmiljön har vi rätt lätt att förstå att det inte är bra med samma arbetsplats för en lång och en kort person. Om inte arbetsplatsen anpassas med exempelvis smidigt justerbara bord. Men när det gäller den psykiska arbetsmiljön ligger vi klart efter. Något som inte heller blev hjälpt av att den borgerliga regeringen avvecklade Arbetslivsinstitutet som var världsledande i att forska, bearbeta och samla forskning om bland annat den psykosociala arbetsmiljön. En avvecklingen har lett till ett svart hål i den viktiga arbetsmiljöforskning.

Region Gotland har, som offentlig arbetsgivare, och dessutom Gotlands största arbetsgivare, ett mycket stort ansvar att bedriva bra arbetsmiljö arbete. Trycket på regionen och alla andra offentliga arbetsgivare att minska på kostnaderna kan leda till att delar av organisationen inte blir bra ur ett arbetsmiljömässigt perspektiv.

Följderna av detta är att anställda kan bli sjuka av arbetet. Färre personer som skall göra mer, och dessutom ofta också sköta markservicen med kaffekokande, städning och annat småpyssel. Sysslor som sällan schemaläggs utan där ”någon” förväntas ta hand om det, vilket inte sällan i sig är ett skäl till konflikter mellan de anställda.

Nu när Region Gotland behöver dra ner på kostnaderna är det viktigt att det sker efter en ordentlig genomarbetad plan. En plan där det finns ordentligt med underlag för vad besparingarna kommer att medföra för de anställda. En plan som också är framarbetad tillsammans med personalen och de fackliga organisationerna.

Annars riskerar besparingarna att inte spara pengar utan kan istället bli en extra kostnad.