Det enda vi egentligen har är tid, allt annat kan vi bli av med under våra liv. Hur mycket tid vi har vet vi inte, men när den tar slut tar allt annat också slut.
Men vad vi gör med tiden under våra liv kan vi själva till stor del bestämma. I alla fall i Sverige. Men jakten på att kunna göra så mycket som möjligt med vår tid ställer nu stora krav på samhället. Krav som kostar pengar, pengar som samhället har, men som inte fördelas dit behoven är som störst.
I onsdagens GT kunde vi läsa om digitala läkarbesök. En tjänst som är relativt ny men som ökar i omfattning. Tjänster som troligen tillkommit då de vanliga vårdtjänsterna tar för lång tid. Man tycker att det tar för lång tid att ta sig till vårdinrättningarna och de har för långa väntetider. Man vill ha svar direkt, och när man själv vill ha det.
De vanliga vårdtjänsterna är helt enkelt inte anpassade för dagens snabba samhälle, vilket också kan vara förklaringen till varför våra akutmottagningar får ta emot många onödiga besök.
Men de digitala läkarmottagningarna innebär också direkta kostnader för de landsting/regioner som inte kan erbjuda samma tjänst till sina medborgare. Kostnader som kommer utöver deras ordinarie kostnader. Kostnader som på Gotland kan drabba annan verksamhet som regionen har ansvar för.
Det som också är viktigt att veta är att de digitala läkarmottagningarna inte kan ge full garanti på sina diagnoser. Något som också kan drabba oss skattebetalare då patienter som fått fel diagnos kan blir dyrare att behandla då sjukdomen fått utvecklas längre än vid det första digitala besöket.
Här är det viktigt att Region Gotland fortsätter att arbeta med att hitta egna digitala lösningar. En lösning som är på gång för vårdcentralen i Klintehamn, men som även behöver utvecklas över hela ön.
* * *
I den pågående avtalsrörelsen är också makten över den anställdas egen tid en av de stora frågorna. Arbetsgivarna vill ha mer inflytande över arbetstiden. De vill ha möjlighet att med kortare varsel än vad som gäller i dag kunna ändra de anställdas arbetstider utan extra kostnader. Något som fackföreningarna motsätter sig.
Redan i dag känner många anställda att arbetsgivaren har för stora möjligheter att kräva mer arbetad tid än de timmar som anställningen har. Krav på mer eller mindre schema lagd övertid av dem som är anställda istället för att anställa fler. Övertidsarbete som också är svårt att säga nej utifrån den praxis som utarbetats för de avtalsområden där problemen är värst.
Liknande skrivningar som inskränker den anställdes rätt till sin fritid vill nu arbetsgivarna införa även på andra avtalsområden.
Vi ser liknande fritidsinskränkningar i sms-anställningar och delade turer. Anställningsformer där de anställda, eller de som vill bli anställda, måste hålla sig nära arbetsplatsen eller inte kan planera något som gör att de inte snabbt kan ta sig till arbetsplatsen. Anställningsformer som klart inskränker på personens egen tid.
Visst kan man ifrågasätta de snabba puckarnas samhälle. Varför måste vi alla dras med i stressen att hinna med allt? Varför kan vi inte bara ta oss tid? För tid är det enda vi faktiskt har och den borde vi ta bättre vara på.