Anna Kinberg Batra (M) nickade instämmande när Stefan Löfven (S) berättade om överenskommelsen i lördags. Det är ingen scen vi kommer att få se ofta. Sverige har fortfarande en regering och en opposition. Den senare består av dels fyra borgerliga partier som av och till kommer att samverka, dels ett främlingsfientligt enfrågeparti med stark drivkraft att försöka återkomma till det rampljus de gonat sig i de senaste månaderna. Att det ljuset släckts är den tydligaste omedelbara följden av uppgörelsen. Blockpolitiken, som vilar tungt över svensk politik, kommer tyvärr att ligga kvar. Den som bland annat fått till följd att ersättningen i a-kassan inte höjs fast en majoritet i riksdagen vill det medan vi har kvar möjligheten till vårdnadsbidrag som en majoritet är emot.
Å andra sidan har det parlamentariska dödläget brutits och Sverige kan regeras utan att ett trettonprocentsparti dikterar villkoren. Det är den långsiktigt viktiga betydelsen.
Den rödgröna regeringen får stå ut med en alliansbudget fram till vårpropositionen i april och till viss del året ut. Sedan kan den driva sin egen budgetpolitik men riskerar nederlag i andra frågor om hela oppositionen är enig. Det är ingen djärv gissning att budgetarbetet kommer att bli omfattande. Alliansen hoppas på seger i nästa val och att då få samma nytta av överenskommelsen.
Uppgörelsen följdes av en tröttsam kakafoni av tolkningar där vinnare och initiativtagare utropades. Det politiska etablissemang som just tog poäng hos allmänheten genom en klok uppgörelse riskerar att tappa det på ömsesidigt tjafs. Det är svårt att ta alla tyckare på allvar som hävdar att de vet precis vad som hänt där de inte varit med. I ett sådant här läge finns knappt en enda källa som inte har ett eget starkt intresse att driva. Vad som verkligen hände lär vi få veta först när ett antal år förflutit och huvudaktörerna lämnat den politiska scenen. Hos Moderaterna, vars partiledare faktiskt fortfarande heter Fredrik Reinfeldt, får Anna Kinberg Batra besk kritik samtidigt som andra menar att partiet tillhör vinnarna eftersom de slipper nyval. Detta gäller för flera partier.
Ett reellt hot om extraval var tydligen det som krävdes. Nu har de ledande politikerna i sex partier gjort en överenskommelse som ett sjunde parti förklarat sig nöjt med. Åttiosju procent av väljarna har röstat på de sju partierna. Det kan inte vara dåligt för demokratin.
Kriser ter sig olika. Här nedan får vi en ögonvittnesskildring från i höst av livet för vanliga palestinska kvinnor i Jerusalem. Kvinnor som inte deltar i strider eller upplopp och aldrig sitter med vid några beslutsbord. Projektet stöds av gotländsk arbetarrörelse och är ett av många försök att verka för ett bättre liv för kvinnor och barn och därmed för hela samhället.