Natten till onsdag 19 juni svensk tid meddelade USA:s president Donald Trump att han kandiderar för omval 2020. Det gjorde han i Florida, en stat där presidentval i USA brukar avgöras. Detta eftersom det väger jämnt mellan de två stora partierna där och det av deras kandidater som vinner får många elektorsröster.
I sitt tal skröt och överdrev Trump, som vanligt, om sig själv och sin politik. Han målade upp en bild om att USA är på rätt väg ekonomiskt. Att fördelarna av den goda ekonomin i USA, vem och vad den nu ska tillskrivas, är ojämnt fördelad och de rika får nästan allt tog han inte upp.
Trump fortsatte i talet sin otäcka vana att utmåla medierna som ljugande. Med Trump har ju begrepp som falska nyheter (fake news) och alternativa fakta dykt upp.
Eftersom Trump ljuger och överdriver mycket gillar han inte massmedier som påtalar det och framhåller fakta och sådant som han och hans anhängare inte vill höra. Han liknar diktaturers ledare vad gäller att ogilla fria mediers oberoende rapportering av det som är ofördelaktigt.
Tyvärr har Trump en fördelaktig jordmån för sin svartmålning av massmedier. Många i USA ogillar nämligen medierna. Ett skäl är att de rapporterar om sådant som inte stämmer med deras, visserligen delvis skeva, bild av sig och samhället.
En annan är att de stora mediernas ledande journalister är högavlönade och kan buntas ihop med en samhällelig, politisk och kulturell elit. Den ekonomiska eliten vill dock den rika högerpopulisten Trump inte tala om.
Trump utmålade sig som vän till de som vill uppnå den amerikanska drömmen och berömmer sig av att ha stoppat invandringen så att konkurrensen om jobben för de lågavlönade kan minska.
Trump framhöll även det som positivt att han tagit USA ur klimatavtalet. Som högerpopulist är Trump skeptisk mot vetenskapens bevis för global uppvärmning.
Att så misstanke mot förvaltning, utredningar och (delar) av juridiska systemet är ett spår som Trump driver, och hade med i sitt tal kritik mot Rysslandsutredningen (om utländsk påverkan i USA:s val 2016).
Med att påtala de konservativa (mot abort negativa) domare han tillsatt i högsta domstolen och i andra instanser aktiverar Trump det republikanska partiets traditionella väljare att stödja sig. De gav honom valsegern 2016. Han segrade dock bara i elektorsröster. I antal röster förlorade han mot Hillary Clinton.
Trump har mycket pengar för sitt omval genom rika finansiärer. Och hans kampanj kommer likt 2016 använda nya, medietekniska metoder för att påverka väljare. Och han svartmålar motståndare bland Demokraterna.
Så Trump blir svår att vinna över för Demokraterna, även med en erfaren, mittenliggande kandidat som Joe Biden.
Sittande presidenter omväljs också oftast. Undantagen är få och beror ofta på ovanliga omständigheter som en stor ekonomisk kris (tidiga 30-talets depression), konstitutionell kris (70-talets Watergate) eller internationell förödmjukelse (gisslantagningen i Iran 1980).
Trump satsar på omval och har alltså stor chans att vinna. De som vill stoppa honom måste anstränga sig maximalt och stödja Demokraternas kandidat, vem det än blir. Denne måste också vinna i stater som 2016 gjorde att Trump vann, som Michigan, Pennsylvania, Wisconsin, Iowa, Ohio och Florida.