Torsdagen den 14:e februari publicerade Dagens Nyheter uppgifter om hur försvaret kan komma att utformas framöver. Tidningen hade nämligen kommit över uppgifter från försvarsberedningen om vad den kommer att föreslå i sin rapport i maj.
Den beredningen består av representanter från alla riksdagens åtta partier och har letts av förre försvarsministern och talmannen Björn von Sydow (S).
Beredningens förslag innebär att försvaret ökas. Det blir för första gången på 40 år, eftersom försvaret de senaste 30 åren har minskats.
Värnplikt, och krigsplacering av de som genomgått den, gjorde att över 700 000 militärer fanns i krigsorganisationen på 1980-talet. Efter Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning ett par år senare drogs försvaret ned.
Såväl flygvapnet, som marinen och armén, blev mindre. Det gällde oavsett hur man räknade.
Exempelvis antal stridsflygplan och flygdivisioner, ytstridsfartyg och ubåtar, brigader och soldater samt vapen som haubitsar, stridsvagnar, stridsfordon med mera.
2010 till 2018 var värnplikten vilande. Under de åren var det en rekrytering av frivilliga soldater till försvaret. Uppåt fyra tusen per år gick igenom den grundläggande militära utbildningen.
Men för få, drygt hälften av dem, gick vidare till befattningsutbildning och senare till att vara anställd som soldat.
Från 2018-19 är det värnplikt igen, men med färre än före 2010. Runt 2 500 gör värnplikten i år. Antalet föreslås öka till 8 000 från 2025. Det möjliggör en dubbelt så stor armé: 30 000 militärer.
I nuläget är armén två brigader stor (en brigad är på drygt 5 000 soldater) varav en brigad av de två inte är fulltalig i manskap och vapen.
Basorter för de två brigaderna är Skövde respektive Boden och utbildningsförband där. Två nya brigader ska sättas upp, en i Skåne med Lund som basort, och en i Stockholmsområdet.
Till det kommer stridsgruppen på Gotland. Fyra brigader och Gotlands stridsgrupp finns då i arméns krigsorganisation 2026. De ska ha vapen och utrustning fullt ut.
Det är framför allt armén som föreslås bli förstärkt, enligt beredningen. Men även marinen ska öka.
När två nya ubåtar, A 26, tillförs ska tre gamla behållas så det blir totalt fem. I dag finns fyra ubåtar.
Kustkorvetterna, som är fem i Visbyklass, ska få robotluftvärn för sitt försvar.
När flygvapnet får 60 nya Jasplan, av modellen Gripen E, ska många av de gamla, 90 Gripen C, behållas. Tvåsitsiga Gripen D ska ersätta skolflygplanet SK 60, som är över 50 år gamla.
Det går att ta upp än fler detaljer om försvaret, men dessa får räcka. Eftersom Ryssland rustat upp måste Sverige rusta upp.
Försvarsberedningen har inte satt prislappar på förslagen. Risken är att det krävs mycket pengar för att åstadkomma upprustningen.
En kvalificerad gissning är att cirka 20 miljarder kronor per år kan behöva läggas till årliga anslagets nu cirka 50 miljarder.
Frågan är hur det ska finansieras? En rad skatter ska ju sänkas enligt januariavtalet mellan regeringen, C och L.
Det sker i ett läge när skatteuttaget mätt i skattekvotens andel av bnp är den lägsta på 40 år. Och det talas om att kvoten inte kan få öka, men kan få ligga still.
Och kvoten går inte att sänka, eftersom mycket annat i budgeten också behöver mer resurser.