USA-val och organisering

Nancy Pelosi, Demokraternas ledare i representanthuset.

Nancy Pelosi, Demokraternas ledare i representanthuset.

Foto: Jacquelyn Martin

Ledare Gotlands Folkblad2018-11-19 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

En riktig grundbult i den svenska demokratin är den fria organiseringen i föreningar, politiska partier och fackförbund.

Detta spänner över allt från idrottsklubbar, kulturföreningar och mänskliga-rättighetsorganisationer, till politiska ungdomsförbund och hyregästföreningar.

Om detta har jag skrivit på denna sida tidigare – vilket starkt skelett föreningsengagemanget är för lokaldemokrati och den demokratiska utvecklingen i hela landet.

För några veckor sedan hölls mellanårsval i USA. I USA väljs hela representanthuset, alltså den undre kammaren i kongressen, om vartannat år.

Därtill väljs en tredjedel av senatorerna vid samma tillfälle, och en hel del val på lokal- och delstatsnivå förrättas.

Förhoppningen inför mellanårsvalen var att det efter valförlusten 2016 stukade Demokratiska partiet skulle kunna visa att det finns ett folkligt stöd för de demokratiska idéer som utmanas av president Trump. Så blev också fallet.

Demokraterna lyckades vinna en majoritet i representanthuset, vinna ett antal senatorsval, och gjorde bra ifrån sig på lokal- och delstatsnivå.

Det är viktigt för den demokratiska utvecklingen i USA.

Hur hänger detta samman med idrottsklubbar och kulturföreningar i Sverige?

Jo, Demokraternas valframgångar var bara möjliga genom att nya former för engagemang och deltagande prövades.

Genom ordentlig självrannsakan och nya, inkluderande metoder lyckades demokraterna engagera väljargrupper som tidigare inte röstat i mellanårsvalen.

Om man lyckas bygga vidare på detta, kan man bygga ett starkt försvar för demokrati, rättsstat och transparens i USA.

Här i Sverige har vi en annan tradition.

Många är föreningsmedlemmar, anslutna till fackförbund, och en betydande andel av befolkningen är medlemmar i de politiska partierna.

Dock visar samtliga parametrar att engagemanget sviktar.

De politiska partierna är mindre än på mycket länge, anslutningsgraden till fackförbunden har sjunkit, och det blir svårare för många föreningar att klara livhanken.

Det är här vi måste sätta in åtgärder om vi vill ha en fortsatt stark demokrati i Sverige.

Genom ett fritt och självständigt civilsamhälle kan människor engagera sig i de frågor de brinner för, den verksamhet de känner lust till och bygga samhället starkare.

Parallellen till USA kan verka lite haltande – poängen här handlar ju inte om att engagera sig för ett politiskt partis valframgång, utan att bara engagera sig i en demokratisk förening för att det är viktigt.

Men föreningar och förbund i Sverige behöver ta lärdom av nya sätt att engagera människor om civilsamhället ska vara starkt också i framtiden.

De oroande trenderna runt om i världen, och framförallt i Europa, där demokratiska rättigheter urholkas måste mötas med gemensam organisering underifrån.

Vi måste tillsammans värna våra demokratiska samhällen och värden som frihet, jämställdhet och jämlikhet.

Bara så kan tilltron till demokratin stärkas och ett ännu bättre samhälle skapas.