Vår tids berättelse om landsbygden har målats i mörka färger. Avfolkning, servicebrist, och en växande känsla av utanförskap. Men med alla möjligheter som en ny teknikutveckling ger kan berättelsen om landsbygden bli en annan. En om starkare lärosäten, växande företag, och stark välfärd. För det krävs en politisk agenda som ser hela landet. Politiker som med förtjusning talar om storstadens möjligheter och urbaniseringens vinster finns det onekligen gott om - och visst har de rätt. Växande storstäder är en viktig kraft för ett mer konkurrenskraftigt land. Men fler borde våga tala optimistiskt om landsbygdens utvecklingsmöjligheter och potential.
Regionala högskolor och universitet bromsar utflyttningen från landsbygden, hävdar forskare från Lunds Universitet och Uppsala Universitet. Att ha ett lärosäte nära ger flera positiva effekter. Landsbygdskommuner som har en högskola i sin närhet har generellt lägre arbetslöshet, och något högre medelinkomst. Dessutom både stannar och flyttar fler till en landsbygdskommun med en högskola. Att öka resurserna till de regionala högskolorna, och ge dem utökade möjligheter att forska och utbilda, är därför särskilt viktigt.
Statistikföretaget Statisticon beräknar att befolkningen på landsbygden kommer att öka i framtiden, efter en stadig nedgång sedan början av 90-talet. Att fler flyttar till Sverige från utlandet är del. Men en starkt bidragande orsak är att det i landsbygdskommunerna föds fler än vad det dör. Att landsbygdsbefolkningen väntas öka är glädjande siffror. Men gisslet för Gotland ligger inte bara i att få de som nyss tagit studenten att stanna kvar.
Den verkliga utmaningen ligger i att få de som är nyutexaminerade, redo för arbetsmarknad och att bilda familj, att vilja bosätta sig på Gotland. Det är en ganska hög tröskel för regionen och näringslivet att gemensamt riva.
Tidningen Washington Post presenterade häromdagen en karta över hur innovativa olika regioner i Europa är. Gotland klassas som ”strong innovators” (starka innovatörer), bättre än många andra öregioner i Europa. Lika starkt går det för norrlandslänen och Småland. Jämfört med resten av Europa står sig produktiviteten och innovationskraften (ett väldigt fluffigt begrepp) på den svenska landsbygden sig stark.
Regeringens utlovade satsningar på högre utbildning, infrastruktur, och utlokalisering av statliga verk och myndigheter är en bra början. Att Riksantikvarieämbetet, Svenska Spel, och Riksutställningar har etablerats på ön ger positiva effekter för hela Gotland. Att lärosätet på Gotland nu är en del av Uppsala Universitet ger campuset bättre möjligheter att bedriva god forskning och utbildning. Och den planerade 100-miljonersplanen på Gotland bör leda till starkare innovationskraft och större möjligheter för företagen på ön, vilket i sin tur stärker både befolkning och välfärd.
I dessa tider, när allt fler politiker tävlar om vem som kan rynka pannan mest, finns det onekligen utrymme för någon som talar positivt om landsbygdens möjligheter.