Snart får du vara sjuk tills du är frisk. I skuggan av flyktingfrågan bockar regeringen Löfven av sina vallöften efterhand om än med fördröjning. I förrgår beslutade riksdagen att avskaffa det som kallas den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Eller stupstocken för den som vill vara lite mer drastisk. Det är den regel som innebär att en person som varit sjukskriven i två och ett halvt år utförsäkras och överförs till arbetsförmedlingen. Där ska hen, oavsett arbetsförmåga, genom så kallad arbetslivsintroduktion slussas in i ett annat arbete om hen inte kan gå tillbaka till sin tidigare sysselsättning.
Det är inte fel att pröva andra arbeten och det kan finnas uppgifter som går att förena med ett sjukdomstillstånd. I vissa fall är det rentav mer skadligt att sitta hemma än att ta sig ut, känna sig behövd och få arbetskamrater. Det som blir fel är när antalet dagar i sjukskrivning överordnas tillståndet hos den sjuke.
Den bortre gränsen infördes av den borgerliga Alliansen 2008 och har fått olyckliga följder. Vi har läst om cancersjuka som mitt i en behandling blivit utförsäkrade och tvingats oroa sig över försörjningen när de som bäst behövt lugn och trygghet.
Efter tre månader i arbetslivsintroduktion görs en ny prövning och i runt 60 procent av fallen återupptas sjukskrivningen direkt. Många har hunnit bli utförsäkrade och gå varvet runt både två och tre gånger. Det är ingen god hushållning med offentliga medel.
Skälet till utförsäkringen var att minska sjuktalen. Till en början minskade också sjukskrivningarna. Men när effekterna började slå igenom ordentligt ökade de igen och var efter några år tillbaka vid samma nivå som innan Alliansregeringen satte den bortre parentesen. Sedan 2010 har sjukpenningen stigit med nästan 16 miljarder kronor. Förutom personliga lidanden uppnåddes således inte målet.
De höga sjukskrivningstalen är tveklöst ett problem. Särskilt de psykiatriska diagnoserna ökar och ofta är det kvinnor som drabbas. Här behöver arbetsgivarna ta ett större ansvar. Hårt slimmade organisationer, ständig nåbarhet, hög ljudnivå och störningar i trånga eller dåligt utformade lokaler, tillfälliga och otrygga anställningar och brist på inflytande över sin egen arbetssituation är företeelser som kan resultera i sämre hälsa.
Synen på sjukfrånvaro behöver också förändras. Sjukskrivning kan vara helt fel åtgärd när det kanske är den struktur i tillvaron som ett arbete medför som är den bästa boten, eventuellt kombinerat med en period av lägre krav. Hyrläkare behöver inte vara sämre än fast anställda men nog ligger det nära till hands att läkare som inte känner sina patienter snabbare föreslår sjukskrivning. Det behövs åtgärder på många håll, arbetsgivare, vård och försäkringskassa, för att bromsa sjukskrivningarna. Enkla lösningar finns inte. Stupstocken var definitivt ingen sådan och i februari är den äntligen borta.
❑ ❑ ❑
Nu har konsultbyrån KPMG lämnat sin rapport om Gneab-affären till regionen. De bedömningar som görs är graverande.
Rapporten ska nu behandlas av regionstyrelsen och Gneabs styrelse. Det kan rimligen inte resultera i något annat än att frågan drivs vidare till bedömning av skadestånd och rättsliga åtgärder.