Efter min ledare om SAF:s projekt som vände samhällets syn från kollektiva lösningar till ”satsa på dig själv” lösningar har debatten på Helagotland.se gått varm.
Grunden för debatten är de olika sätt som vi ser på skatter och välfärdens finansiering.
Jag hävdar att de problem vi ser i välfärden beror på den borgerliga politiken som rent ideologiskt vill ha ett lågt skattetryck. Ett lågt skattetryck innebär med automatik mindre pengar till välfärd och andra viktiga samhällsfunktioner. Mindre pengar till välfärden och viktiga samhällsfunktioner leder till att de inte fungerar som vi vill att de skall fungera.
Dessutom leder det sänkta skattetrycket till ökade klyftor då skattesystemets utjämnade inverkan minskar.
Sämre vård, skola och omsorg där de som har råd kan köpa sig bättre service, ger ökade klyftor. Polis som inte har tillräckliga resurser ökar på klyftorna. Det är i områden med lägre inkomster som misstron mot samhällets möjligheter att ge medborgarna en bra resa genom livet ökar.
När misstron till samhället ökar ger det kriminella gäng en bra möjlighet att rekrytera. En brottslig karriär kan ses som den enda möjligheten till inkomst. Ökad kriminell närvaro i områden leder till ökad osäkerhet och ökad rädsla bland vanligt folk som försöker få ihop vardagen.
Infrastruktur som inte fungerar spär också på klyftorna. Alla har inte råd med bil, och i storstadsregionerna är parkeringsplatser till rimligt pris obefintliga. Det är sällan de med låga inkomster som kan jobba hemifrån när tågen inte går. Det är sällan de med låga inkomster som kan gå ner i arbetstid eller på annat anpassa arbetstiderna för att få mer tid med sina barn.
Den Socialdemokratiskt ledda regeringen försöker nu vända denna utveckling genom att ta beslut som flyttar resurser, från bidrag till de välbeställda till välfärdssatsningar. Vilket får de ideologiska motståndarna att gå i taket. Avtrappning av jobbskatteavdraget på inkomster över 50 000 kronor, lägre ROT bidrag och sänkt tak för RUT bidraget ”drabbar” de med högre inkomster.
Välfärdsmiljarderna, mer resurser till polisen och satsningar på infrastruktur ger bättre välfärd och bättre samhällsfunktioner. Många höga röster har höjts mot skattehöjningar och sänkta subventionerande bidragsformer. Samma röster menar att de satsningar som görs är för klena. Hur vill de egentligen ha det. De flesta av de val vi måste göra genom livet är antingen eller. Så också för att få samhället att fungera.
Ett högt skattetryck är inget mål i sig. Men om vårat mål är ha en bra och väl fungerande välfärd så kan ett högt skattetryck vara ett medel.
Talesättet ”ändamålen helgar medlen” har säkert de flesta av er hört och det passar riktigt bra när vi diskuterar skatter och välfärd. Det jag skulle vilja se är en mer offensiv socialdemokrati där berättelsen om vilket samhälle vi vill ha belyser de politiska besluten.
* * *
I två artiklar kommer Ronnie G Lundin att debattera hur den svenska välfärdens skyddsnät fungerar eller inte fungerar i dag. Den första delen finner ni här nedan och den andra delen kommer i morgon.