Är du en vinnare? Den frågan återkommer alltid i samband med att förslaget till statsbudget presenteras och ofta även när de alternativa förslagen från oppositionen offentliggörs inför riksdagens budgetarbete. I gårdagens tidning ställdes den av folkpartisten Ulf Klasson.. Fast han frågade förstås vilka som förlorar. Och till dem räknar han sig själv. Han måste nämligen betala lite mer i skatt. Ulf Klasson får ursäkta men för min del tycker jag inte att det är någon större olycka att han får betala en liten skatteslant till av sitt politikerarvode i kultur- och fritidsnämnden samtidigt som alla med bara låg pensionsinkomst får en skattesänkning.
Det blir dyrare att köra bil också, påpekar Ulf Klasson. Det stämmer, men är det någon gång bensinskatten ska höjas är det när oljepriset sjunker. Fjolårspriset låg i snitt på 14.33, det klarade vi då utan några större protester vad jag minns.
Klasson undviker i alla fall ordet ”skattechock” som annars spritts om vad som väntar efter årsskiftet. Vad det handlar om är några promille av en inkomst på runt 60 000 till exempel. Det lär inte vara någon som kommer att bli direkt fattig av den ”chocken”.
Om vi som omväxling ser lite på vilka som gynnas av regeringens politik ska vi finna att bra många av de familjer som av borgerliga debattörer utmålas som förlorare faktiskt har en hel del att hämta. Kanske inte i form av pengar i plånboken eller tillgångar på kontot men som nyttigheter.
Bättre skola med fler vuxna som kan ge bättre resultat, tryggare miljö och mer utrymme att se till varje enskilt barns behov tror jag de flesta föräldrar ser som ett plus. Tryggare ungar och bättre skolresultat tjänar faktiskt vi alla på i längden.
Gratis sjukvård och glasögon till barn gynnar många familjer. Höjd norm för försörjningsstöd kommer de som bäst behöver till del. Förra regeringen såg hellre att ekonomiskt svaga familjer fick söka särskilt stöd till fritidsaktiviteter, en reform som andades misstroende mot dem som saknade tillräckliga inkomster. Bland våra äldsta är så kallade fattigpensionärer, särskilt kvinnliga, överrepresenterade. De behöver framöver inte bekymra sig över besöken på vårdcentralen som blir kostnadsfria.
Det är sant att det blir mindre förmånligt att anlita rot- och ruttjänster. Men det är fortfarande skattemässigt gynnat och på en nivå som tidigare ansågs bra. Att det var före jobbskattesänkningarnas tid behöver jag kanske inte påpeka? Eftersom regeringen inte rör de avdragen har de flesta bättre råd att betala för tjänsterna idag.
Det har däremot knappast de arbetslösa. Att arbetslöshetsersättningen nu höjs för första gången på tretton år förbättrar ekonomin för många tusen familjer. Det är pengar som till stor del kommer att gå direkt ut i konsumtion och hamna i kassan hos många företag. Men det kanske också är en minuspost i Ulf Klassons uträkningar.
Efter åratal med en politik som gynnat vuxna män och skapat ökade klyftor har vi äntligen fått en fördelningsprofil där kvinnor, låginkomsttagare och barn drar det längre strået. Tänk att det ska vara så svårt att fördra.