Sveriges migrationsdomstolar får till följd av höstens valresultat kanske dubbelt så många nämndemän som tidigare nominerade av Sverigedemokraterna. Det oroar bland andra Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.
– Det är en djupt olycklig utveckling. Det riskerar att undergräva förtroendet för migrationsdomstolarna, sa hon igår till Ekot i SR som gjort sammanställningen.
Jag har alltid varit en vän av systemet med lekmannanämndemän i våra domstolar. Det finns ett stort värde i att allmänheten har insyn och delaktighet i rättskipningen. Men jag får mina funderingar när det handlar om migration och ett parti som har en så tydlig profil i just den frågan. SD finansierar stora insatser i sitt budgetförslag med minskad invandring. De menar att det går att spara in 118,2 miljoner på området med en kraftig minskning. Enligt den ekonomisk-politiske talespersonen Sven Olof Sällström finns inget behov av invandring till Sverige fram till år 2025.
Den bedömningen är kraftigt ifrågasatt. Uteblivna kostnader innebär att vi inte heller får de fördelar och intäkter som invandringen på sikt medför. Men faktum kvarstår att det finns ett starkt intresse hos sverigedemokrater att hålla invandringen nere. Annars skulle bland annat deras budgetförslag raskt spricka.
Kan vi utesluta nämndemän från ett parti som svenska folket röstat in i de insatser som beslutar om nämndemän? Nej, rimligen inte. Men det är inte heller rimligt att skrota hela nämndemannainflytandet för den skull. Nämndemän gör dagligen nytta i domstolarna genom att tillföra erfarenhet och kunskap. De breddar basen för besluten och den juridiska kompetensen finns där med de utbildade domarna. En utredning som rätt nyligen sett över frågan föreslog färre nämndemän men framförde egentligen inga starka skäl till det annat än frigjorda resurser för högre arvoden och kanske bättre information.
Vilket är alternativet till politiskt utsedda nämndemän i domstolar i allmänhet, och migrationsdomstolar i synnerhet? Att enbart jurister dömer? Nu är det inte så att jurister står fria från personliga åsikter, politiska och andra. De har också sina erfarenheter och referensramar. Det håller förhoppningsvis på att rätta till sig men det har länge varit glest med arbetarbarn på juristutbildningen. Vi får akta oss för att kasta ut barnet med badvattnet.
Ska någon annan instans utse nämndemännen? Vilken i så fall? Genom våra fullmäktigeförsamlingar har vi ett etablerat system som är öppet och demokratiskt. Låta andra än partierna nominera? Finns det något som säger att vi inte skulle få in personer med sverigedemokratiska åsikter på det sättet? Skillnaden är att vi kanske inte vet om det.
Vi måste tackla det här på andra sätt. Obligatorisk utbildning och diskussioner om värdefrågor före uppdragets start är en sådan åtgärd. Fortlöpande och noggrann granskning, där vi i media har en given roll, en annan. Det går att utesluta personer på grund av jäv om de ska döma i frågor där de har en uttalad förutfattad mening.
Kanske är det dags för domstolarna och de politiska partierna att sätta sig ner för en gemensam diskussion om situationen.