Innan ni snör på er finskorna, tar champagnen av kylning, och smäller raketer vill jag låna några minuter. Jag vill att vi summerar året tillsammans. Vi har blivit av med en statsminister, och fått en ny. Vi har under våren sett ett brett feministiskt uppvaknande, och klarat av två stora val på bara några månaders tid. Vi har demonstrerat, slagits, slutit fred, käbblat (vilket förövrigt måste bli årets ord), och skrattat. Även om 2014 har varit ett händelserikt och spännande år ska det bli skönt att lägga det till handlingarna och gå vidare.
Vi tar några korta höjdpunkter från året:
Årets TV-höjdpunkt: Annie Lööf och Stefan Löfvens knuffbråk i TV4.
Bubblare: när Stefan Löfven tog jiujitsugrepp på en TV4-reporter.
Årets album: I Never Learn – Lykke Li. Håller ni inte med måste ni nog lyssna igen.
Årets film: Mockingjay part 1. Revolutionen är kommersiell och produceras av amerikanska storbolag.
Årets ”varför?”: Gustav Fridolins film till Sveriges lärare. Vet inte om det är den honungslena tonen eller handhjärtat som gör filmen fulländad, men ett stycke historia är den.
Årets håll-i-hatten: Eva Nypelius. Gotlands oppositionsråd har verkligen varit på offensiven 2014. M och Skalberg Karlsson ska nog vara glada att extra valet inte blir av, för ett C med Eva Nypelius i spetsen hade varit konkurrens på riktigt.
Årets gubben-i-lådan: Pigge Werkelin. Ständigt aktuell. Gotlandsbåten, villavagnarna, elaka facebook-inlägg. Ingen kan skapa rubriker som Gotlands egen landskapsentreprenör.
2014 har präglats av valrörelser – två stycken dessutom. Nu kan vi ta avstamp och sikta mot nästa år. Vad står på den politiska önskelistan, vad ska vi hålla utkik efter?
2015 kommer den amerikanska politiken varva uppför ett nytt presidentval 2016. Favoriterna? Jeb Bush och Hillary Clinton. För oss som vill ha en mer progressiv politik får vi hoppas på att sistnämnda blir USA:s första kvinnliga president - men först efter en valkampanj som beräknas kosta flera miljarder dollar.
2015 kommer bli ett år för sakpolitiska strider. Nu har vi lämnat formfrågorna bakom oss genom decemberöverenskommelsen och kan börja fokusera på den verkliga politiken. Vårbudgeten kommer att bädda för en mustig debatt om arbetsmarknadspolitik och välfärd. Och Fredrik Reinfeldt släpper sina politiska memoarer. Det blir läsning att se fram emot - oavsett politisk hemvist.
Nu lämnar vi också ett år där moskéer bränts ner i svenska städer brandbombats, tältläger för hemlösa bränts ner, och den politiska osäkerheten blivit större. 2015 borde det allra minsta vi kan förvänta oss av varandra vara mer medmänsklighet. Istället för att prata om allt samhället inte är, måste vi prata mer om vad samhället kan vara. Låt 2015 bli det året, då vi målar framtidsvisioner med breda drag samtidigt som vi praktiskt arbetar för att nå dem.
Låt 2015 bli året då vi på allvar inser att mänskligheten är en, och att våra medmänniskors öden också är våra. Vi bär varandra. Bankdirektören, IT-entreprenören, undersköterskan, och den hemlöse - så länge vi delar planet har vi ett ansvar för varandra.
Låt 2015 bli året då kvinnojourerna får mer resurser. De som flyr undan våld i nära relationer, och de som hjälper dem, måste få vårt förbehållslösa stöd. Kosta vad det kosta vill.
Vi kan inte sätta ett pristak på att stoppa lidande.
Låt 2015 bli året då politiska utfästelser om alla människors lika värde också får konsekvenser i den praktiska politiken. Stärk rättigheterna för HBTQ-personer, stoppa utförsäkringarna, höj ersättningarna för de allra mest utsatta och garantera alla människor rätt till sjukvård och utbildning.
Låt 2015 bli året för djärva idéer om samhällets framtid. Där drivna och engagerade människor får pröva sina idéer, och starta framgångsrika företag. Där innovationer blir en pulsåder i samhället. Där vi uppmuntrar kunskap och engagemang.
Den hisnande tanken att ett barn som föds just i denna stund kan leva ända in i nästa århundrade - det om något borde motivera oss att vårda vår planet, varandra, och vårt samhälle bättre.
Gott nytt år! Ta hand om varandra.