I början av veckan påbörjades en fredlig demonstration på Mynttorget i Stockholm, alldeles utanför riksdagshuset. En grupp ensamkommande och asylsökande anordnar en sittdemonstration för att stoppa utvisningarna till krigets Afghanistan.
Sent på tisdagskvällen attackerades de av nazistiska Nordisk Ungdom, som kastade rökbomber mot de demonstrerande ungdomarna. Tre personer skadades lindrigt. Det är fasansfullt.
I måndags publicerade den tidigare inrikespolitiska reportern Margit Silberstein en text i DN som fick det att knyta sig i magen på mig. Hon skrev, med knivskarpa formuleringar, en förkrossande text om nazisternas deltagande på Almedalsveckan och om vikten av att ryta ifrån mot nazism och rasism. Kolumnen bör läsas i sin helhet – den går inte att återge med samma träffsäkerhet som Silbersteins egna ord.
Som ett svar till Silbersteins kolumn skrev Gustaf Johansson, skribent och doktorand i historia, på Expressens kultursida. Hans tes är att den lilla grupp som nazisterna i Sverige utgör använder sig av samma knep som deras åsiktsfränder i historien gjort – det vill säga att genom mytbildning skapa en illusion av att de är mäktigare än vad de är. Johansson har förvisso en del poänger.
Men det förringar inte det faktiska hot mot ordning och säkerhet som den lilla grupperingen nazister i Sverige utgör. Och det går att konstatera utan att vare sig överdriva eller blåsa upp nazisternas redan grandiosa självbild.
När de attackerar en fredlig demonstration på Mynttorget med rökbomber, när de grips på bar gärning med sprängmedel i bakluckan på bilen, när de sparkar sönder konstinstallationer i Almedalen och när de attackerar Prideparaden. Då utgör de ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
Då underminerar de det offentliga samtalet. Det kan inte förringas. Det kan inte hävdas att falla under yttrandefriheten. Det är brottslig våldsverksamhet, och förövarna måste lagföras. Så enkel kan ibland en komplicerad fråga vara.
När vi vet vad som väntar i tangentens riktning, vilka fasor och grymheter nazismen är kapabel till, då kan vi inte tiga still. Som Dante Alighieri skriver; ”De varmaste platserna i helvetet är reserverade för de som i tider av stora moraliska kriser behåller sin neutralitet”. Mot våld och mot hat går det inte att förhålla sig neutral.
Det mest effektiva verktyget mot våldsbejakande ideologier är ett fungerande och starkt demokratiskt samhälle som vilar på mångfald, rättvisa och frihet. Men det demokratiska styrelseskicket är inte ett maskineri som fungerar per automatik. Det kräver insatser av alla oss som är övertygade om människors lika värde och demokrati.
Nu måste hela samhället i allmänhet, och rättsväsendet i synnerhet, visa att detta inte under några omständigheter kan accepteras. Och vi måste inse att hotet från de högerextrema och från nazisterna är på allvar.