Det är knepigt det där med skatt. Vill vi ha gemensamt bekostad välfärd, infrastruktur, försvar och en del annat måste vi ha ett system som bekostar det. Att många av oss också vill att detta system ska ha en omfördelande och utjämnande effekt och minska snarare än öka klyftorna gör det inte enklare att åstadkomma.
Nuvarande system som fungerat någorlunda innehåller också uppenbara brister och orättvisor. Det har med åren krånglats till med avdrag, skatterabatter och undantag och blivit allt mer svåröverskådligt.
Dessutom kommer pengarna inte att räcka om vi inte vill skära ner välfärden. Inte till infrastrukturen heller att döma av de brister på järnvägsnätet som påtalats bara de senaste dagarna. Omvärlden bidrar till problembilden med krig och krigsrisker och globaliseringen gör det lättare att skattesmita. Klyftorna växer och färre än hundra personer äger nu tillsammans lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning.
Den dominerande skatteintäkten i vårt land är skatt på inkomst. Det fungerar sämre när varuproduktionen blir allt mindre arbetskrävande, tjänsteproduktionen inte alls går att rationalisera på samma sätt och många av de investerare som tidigare bidrog till sysselsättningen kan låta kapitalet arbeta på en finansmarknad utan att ge ett enda jobb.
”De moderna finansmarknaderna har skapat möjligheter för kapitalägare att göra vinster utan att investera i produktion och möjligheter för hushåll att öka sitt konsumtionsutrymme genom lån” som Anne-Marie Lindgren uttryckte saken härom året i Aktuellt i Politiken.
Antalet som lever av kapitalinkomster har nästan tredubblats på tio år. Och kapitalinkomst beskattas lägre än arbetsinkomst.
Det är hög tid för en rejäl översyn av hela skattesystemet. Sveriges kommuner och landsting har varslat om att kommunernas uppgift blir omöjlig utan stora intäktsökningar. LO och SACO kom i ett gemensamt debattutspel i våras med flera förslag som samma momssats för all konsumtion, enhetlig skatt på alla kapitalinkomster, avskaffad värnskatt och återinförd arvs- och gåvoskatt.
De socialdemokratiska och liberala ungdomsförbunden ville för något år sedan återuppliva skatteuppgörelsen mellan S och FP för mer än ett kvartssekel sedan.
P1:s Gomorron världen tog upp frågan igen i söndags. Där klargjorde Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt, hur skattebasen krymper medan behoven består. Nationalekonomen Andreas Berg menade att skattesystemet behöver uppdateras kontinuerligt ungefär som datorer.
Det finns mycket att ta tag i. Boendet inte minst, med ränteavdrag och orättvisa mellan ägda och förhyrda bostäder. Ingen tror väl att bostadspriserna blivit lägre av frigjorda resurser i form av jobbskatteavdrag, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt.
Hur skattesystemet kan användas för att bidra till de miljöåtgärder som är nödvändiga för att den här planeten ska fortsätta vara beboelig är en annan högaktuell fråga.
Framtidsminister Kristina Persson (S) är en av få politiker som vågat tala öppet om behovet av en ny skatteöversyn. När ska fler våga?