I min ledare i fredags redogjorde jag för att regionen gav frikort till Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, även 2008 och 2009. Det var under borgerlig majoritet med Eva Nypelius (C) som regionstyrelsens ordförande.
Jag var noga med att påtala att det är förståligt att ledamöter i regionfullmäktige vill veta om beslutet att ge HSN rätt att överskrida sin budget med 80 miljoner kronor är förenligt med kommunallagen. Jag var också noga med att påpeka att regionens ekonomiska läge var ett annat 2008 och 2009. Det jag var frågande till var den höga ton som bland andra Eva Nypelius har i debatten. Detta då Eva Nypelius borde var fullt införstådd med de problem som HSN och därmed regionen har.
I en debattartikel i lördagens GT på Gotlänningens ledarsida erkänner Eva Nypelius att besluten 2008 och 2009 var lika olämpliga, och att organisationen vill ta lärdom. Men varför har detta inte hörts tidigare i debatten? Varför har Eva Nypelius haft en mycket hög och kritisk ton istället för att dela med sig av sina erfarenheter från de i hennes ögon olämpliga besluten 2008 och 2009?
Vilka lärdomar har Eva Nypelius av sina dubbla frikort till HSN? Eva Nypelius pratar gärna i debatten om årets beslut om vilka signaler beslutet sänder. Vilka signaler gav de dubbla frikorten som Eva Nypelius delade ut 2008 och 2009? Kan det till och med vara signalerna av de dubbla frikorten som nu ger Stefaan de Maecker (MP) stora problem med att göra besparingar?
Nu tror jag inte det. Jag tror att HSN gör ett enormt bra arbete med att hitta besparingar som inte går ut över hälso- och sjukvården. Jag tror Eva Nypelius vet om detta, men att hon nu tar i lite för mycket i den politiska debatten. Precis som jag gör ibland.
Själva sakfrågan om begäran från HSN om att få ett tilläggsanslag på 80 miljoner kronor har jag redogjort för vid minst två tillfällen tidigare, vilket Eva Bofride, politiskchefredaktör på Gotlänningen verkar ha missat. Men då jag, till skillnad från Eva Bofride, tycker det är viktigt att även de som missar saker får reda på vad de missat så kör jag en repris.
Jag tycker det är mycket olyckligt att vi som region drabbas av en nationell ekonomisk kris inom sjukvården. Hade vi haft skilda ekonomier mellan den kommunala verksamheten och landstingverksamheten så hade vi haft en landstingskris. Den hade exempelvis inte drabbat skolan. Vi är den absolut minsta regionen, har det minsta befolkningsunderlaget till vår sjukvård och har därmed större problem än de stora regionerna då mycket av sjukvårdens problem kan lösas med större driftsenheter.
Vad kan vi då göra? Antingen ger vi HSN tilläggsanslaget, men då behöver vi samtidigt spara de 80 miljonerna på annan verksamhet, exempelvis skolan. Vilket inte är möjligt. Vi kan säga nej, och kräva att HSN håller budget. Då finns två vägar, antingen stoppar HSN all sjukvård tills sparmålet är uppfyllt, eller så struntar HSN i beslutet. Jag tror ingen är intresserade av sjukvårdsstopp.
Därför tycker jag att det beslut som togs och som innebär att man nekar tilläggsanslaget, men medger ett underskott på 80 miljoner kronor, är det enda ärliga beslutet som kan tas.