Som politiskt intresserad sitter jag nu och funderar över vilka möjliga regeringsalternativ det egentligen finns och vad som talar för eller emot dem.
S+MP med stöd från V: Det största blocket efter valet blev det rödgröna med samma regeringsunderlag som den Löfvenregering som vi nu haft i drygt en mandatperiod.
För: Största blocket och har gjort ett strålande jobb trots en majoritet emot sig i riksdagen och trots att Decemberöverenskommelsen sprack.
Emot: Har en majoritet av riksdagen emot sig, även om den majoriteten inte är homogen.
Chanser: Så länge den icke homogena majoriteten vägrar ge V ett inflytande finns det ingen chans.
M+C+KD+L: Näst största block blev de forna allianspartierna, vilka också hävdat sin rätt till att bilda regering.
För: De har tillsammans med Sverigedemokraterna en majoritet i riksdagen.
Emot: Samtliga partier i den forna alliansen har tydligt sagt att de inte tänker bilda en regering som tvingas samarbeta med SD. L och C har gått ett steg längre och vill inte ge SD något som helst inflytande över regeringspolitiken. Även SD har varit aviga till en hel alliansregering.
Chanser: Så länge L och C vägrar ge SD inflytande är chanserna noll, men vi har ju sett på Gotland vad det löftet är värt och jag ger därför den regeringen en viss chans. Om än inte stor.
S: Är största partiet och dessutom i det största blocket om vi utgår ifrån den gamla synen på block. En ren S-regering som tvingas att söka stöd både åt höger och vänster är inte helt otänkbar.
För: Stefan Löfven har visat under nuvarande mandatperiod att han är en skicklig förhandlare vilket de 26 blocköverskridande överenskommelserna vittnar om. S både vill och kan axla det ansvar som följer med regeringsmakten vilket de visat de senaste 40 åren.
Emot: Förhandlingsviljan hos flera av de borgerliga partierna känns efter måndagen begränsad. Även borgerlighetens sneglande mot SD och att luta sig mot dem när SD ställer sig på borgarnas sida kan skapa regeringskris.
Chanser: Efter måndagens besked från C är chanserna minimala. Men vem vet vad C gör när vi närmar oss den fjärde statsministeromröstningen.
M+KD: En regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna har visserligen redan testats men är trots det inte helt död.
För: Är ett mittenalternativ för högerpartierna och skulle mycket väl kunna balansera den högermajoritet som finns i riksdagen. Även utan att förhandla med Sverigedemokraterna skulle de få igenom mycket av sin politik.
Emot: Liberalernas och Centerpartiets motstånd mot att SD får inflytande, samt hur SD gör när de upplever att de inte får gehör. Hur länge kan M o KD få med sig SD innan de börjar sätta järnrör i hjulen.
Chanser: Relativt stora. Går-det-så går-det politiken har fått fäste hos borgerligheten här på ön och skulle mycket väl kunna få fäste även i riksdagen.
S+M: Många har nämnt en S+M regering, vilket skulle bli en mycket stark regering, mandatmässigt. Två bittra fiender som lägger undan vapnen och tar ett gemensamt ansvar för landet i kris.
För: Skulle bli starka och behöver inte förhandla med någon annan. Har ofta en gemensam ståndpunkt i tunga frågor som försvar, polis och invandring.
Emot: Bittra fiender med mycket politik de aldrig kan komma överens om. Det skulle bli en regering där stora frågor löses, men viktiga frågor förblev olösta. En regering för krissituationer, men nu är inte landet i kris.