När jag var i 20-årsåldern läste jag ibland böcker om ett framtidssamhälle, som påminner mycket om det Sverige vi har idag. Då slog jag denna framtidsbild ifrån mig och tänkte, att så kan det aldrig bli. Men det var ett önsketänkande.
Nu har det tryckts fram ett Sverige, som inte är det reformistiska välfärdsbygge där jämlikheten hela tiden ökar. Nu minskar jämlikheten och klassamhällets alla ansikten blir allt tydligare på allt fler områden. Visst fanns främlingsfientligheten och rasismen runt 1965 också, men inte alls med samma tydlighet som idag.
Nostalgi är kul och intressant, men en dålig metod i politik och samhällsförändring. Även om jag inte gillar den samhällsutveckling vi fått och utsätts för, så är vi ännu en demokrati och vi kan påverka och strida för ett annat alternativ än dagens av de starka ekonomiska intressena styrda Sverige.
Det som förvillar i dagens Sverige är när avgångna politiker byter kostym och blir lobbyister med fyrdubblad lön. Vem var det Göran Persson lobbade för när han sist uttalade sig om regeringen? Vem lobbar de många moderata och socialdemokratiska politikerna för? Vem betalar för dessa falska profeter i ny kostym?
I många andra länder finns karensregler och öppenhetsregler för tidigare politiker som blir lobbyister. Men i det nyliberala Sverige lobbar de utan verklig avsändare. En fara för demokratin.
På 1960-talet var Wallenberg en uppskattad kapitalist, som ägde och drev landets storindustrier och gjorda schyssta avtal med facken om löner och villkor. Idag är Wallenberg en av flera aktörer på välfärdsmarknaden och blir rikare på skattebetalarnas behov av vård, skola och omsorg. Då liksom nu har Wallenberg både ekonomisk och politisk makt, som kan påverka Sveriges välfärds-, försvars- och vapenpolitik.
Det som kanske förekom förr, men som nu sker allt mer systematiskt är att olika starka ekonomiska intressegrupper lobbar till sig förmåner av olika slag. Ett flagrant exempel är hur förra landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) i Stockholm sålde ut långa rader av vårdcentraler och sjukhus till kompisar och riskkapitalbolag.
De tjänade miljoner och miljarder på skattebetalarnas pengar, som skulle gå till sjukvård. Detta har lett till att blivande mammor får åka Stockholm runt för att hitta plats och cancersjuka få vänta i köer. Nu har samma Filippa Reinfeldt, som sålt ut sjukvården i Stockholm, fått ett mycket välbetalt jobb hos ett av de privata sjukvårdsbolagen. En fara för demokratin och välfärden.
Jag önskar att svenska folket säger nej till denna utveckling där ekonomiska starka intressen suger vinster ur det som ska bli skattebetald välfärd. Jag önskar att Socialdemokraterna lämnar mittenpolitiken och vågar visa vad som krävs för att bygga ett välfärdsland för alla.
Folket måste genom sina valda politiker styra landet, inte de som har råd att köpa sig inflytande och förmåner.