Kvinnor och tjejer blir dagligen påmind om den manliga anatomin. Inte för att de vill. Inte för att de är intresserade. Utan för att vissa män tycker det är kul att dela med sig av hur deras könsorgan ser ut.
Män skickar bilder på sina könsorgan till kvinnor och tjejer. Det finns även de som skickar filmsnuttar. Vad är det för fel på män? Vad är det som gör att män tror att kvinnor och tjejer villa se deras könsorgan?
Förr i tiden var det vanligare med blottare. Män som på offentliga platser blottade sig för dem som gick förbi. Som tur är finns det i dag färre blottare på våra gator och torg, eller var de nu var. Blottare har också fått en negativ klang vilket gör att pojkar inte trånar efter att få den stämpeln på sig.
Men gator och torg har bytts ut mot sociala medier. Blottarna har bytt kalla blåsiga parker mot sitt vardagsrum, där kameran och sociala medier i deras smartphones gör blottningen bekvämare och betydligt anonymare. Tillfredsställningen av perversionen verkar däremot vara den samma.
När en av landets största kvällstidningar till och med publicerar en artikel med tips på hur man skall göra för att ta så bra bilder som möjligt på sitt könsorgan har det gått alldeles för långt. Tror de att kvinnor och tjejer verkligen gillar att få bilder på manliga könsorgan skickade till sig!
När skall kvinnor och tjejer få lugn och ro att leva sina liv utan att bli trakasserade och kränkta av män. När skall de patriarkala strukturerna suddas ut. För samhället/staten har stiftat tydliga lagar om att detta inte är okey. Men strukturerna tar över.
I ett av reportagen där unga kvinnor berättar om vad de mer eller mindre dagligen tvingas utstå berättar en tjej att hon fick en bild av ett manligt könsorgan när hon umgicks sin pappa. Hennes reaktion var att, undrar vad pappa skall tycka om mig om han får se bilden. Tjejer skuldbelägger sig själva för de bilder män eller pojkar skickar till dem, på grund av de rådande strukturerna.
Det som gör det hela värre är hur sociala medier handskas med övergreppen. När radioprofilen Stina Wollter tröttnade på alla bilderna av en mans könsorgan som hon fick, och skickade tillbaka dem, blev hon avstängd från det sociala mediet hon blivit trakasserad på.
Sätet som de olika sociala mediebolagen handskas med kränkningar är uppseendeväckande. Det känns som om ”kränkta vita män” bestämmer över vad som är lämpligt att lägga ut och vad som skall censureras. Hat och hot verkar vara mer okey än rimliga protester mot det samma. Grova överdrifter eller rena lögner får florera, medan seriösa svar på dem tas bort. Ammande mammor är tabu, medan rasistiska bilder är okey.
Oavsett vad samhället tycker och stiftar lagar emot, är de patriarkala strukturerna för starka och sätter upp egna informella regelverk. De som drabbas är alla som inte är norm. Alla som inte anses vara det normala. Trots att vita medelålders män inte är i majoritet är de fortfarande de som är starkas. Och när de känner sig hotade försvarar de sina maktstrukturer med näbbar och klor.
Det är därför vi ser allt hat och hot mot feminism, mot HBTQ personer och deras rättigheter och mot invandring.