Trots att det är ”tomt i ladorna” ska det anslås statliga pengar för att det ska anställas fler i äldreomsorgen och för att förbättra skolmiljön. Och visst finns det behov av fler händer inom äldrevården och många skolor är nedslitna, har dålig luft och är i stort behov av upprustning.
Precis det här är kommunernas huvuduppgifter. Det är för det här vi betalar kommunalskatt. För att vi ska tas om hand bra på ålderns höst. Och för att våra unga ska få en god start i livet med en bra utbildning som man troligtvis tillgodogör sig bättre i en frisk och sund studiemiljö. Och för att jämna ut skillnaderna mellan kommuner med dåligt respektive gott skatteunderlag har vi ett skatteutjämningssystem.
Miljöpartiet drev skolfrågorna hårt i valrörelsen och partiet belönades också med att Gustav Fridolin blev utbildningsminister. Så nu ska det levereras och det första är ett löfte om att satsa en miljard under mandatperioden på att rusta upp skolor. Hittills har han enbart S och V med sig. De flesta av riksdagspartierna tycker säkert att skolor ska vara i bra skick. Men oavsett om skolan är kommunal eller privat så är det nog i första hand en lokal och inte en statlig fråga.
För det första borde nog Fridolin ta reda på hur det egentligen ser ut på skollokalfronten ute i kommunerna. Statistiken är dålig. I hur många kommuner ägs de kommunala skollokalerna av kommunens fastighetsbolag eller annat lokalbolag? Hur är det med friskolorna? Äger de själva eller hyr? Vilken påverkan har skolorna eller skolförvaltningarna när det gäller underhåll?
Det här bör man göra innan man beslutar om ytterligare specialdestinerade statliga bidrag. När den förre utbildningsministern, Jan Björklund, införde extra bidrag till kommunerna för att tillsätta resurslärare eller höja vissa lärares löner så avstod många kommuner från att söka. De visste inte hur länge de extra pengarna skulle komma.
Fridolins extra statsbidrag förutsätter medfinansiering från kommunerna, och det blir Boverket i samverkan med Skolverket och Energimyndigheten som får i uppdrag att fördela pengarna.
År 2007 kom Energimyndighetens och Boverkets med en omfattande rapport som beräknade att det skulle kosta 4,4 miljarder att åtgärda brister i främst inomhusmiljön. Det här är naturligtvis ett dåligt betyg över hur kommunerna uppträder som fastighetsägare. Frågan man måste ställa sig är om det är staten som ska gå in och städa och reparera?
Samma grundinställning bör man ha när det gäller äldrevården. Visst behövs det fler händer i äldrevården och Ulla Andersson, V, tar gärna på sig äran att det nu ska bli så.
Hur de här pengarna ska fördelas är inte klart och kommer nog heller inte att bli enkelt. Det brukar det inte bli när staten går in och ska reglera kommunal verksamhet.
Fortfarande är det så att ägaren äger och ska ta sitt ansvar. Oavsett om det gäller skolfastigheter eller äldreomsorg. Den principen är viktig att slå vakt om.