Ett öppet landskap och en levande landsbygd kräver att det finns ett svenskt jordbruk.
Ett svenskt jordbruk kräver också att det finns en efterfrågan på det som produceras där.
Under lång tid har en allt mindre del av det vi svenskar lägger på tallriken kommit från svenska bönder. Det visar en sammanställning från Jordbruksverket av hur stor andel av de livsmedel som säljs som är producerade i Sverige.
Till en del beror detta på att vi äter mer, men att den svenska produktionen av till exempel kött är ungefär lika stor som för 20 år sedan.
Dock har det skett en förändring så att det i dag produceras mer fågel och mindre av framför allt griskött.
Under de senaste åren har vi börjat äta mindre kött, men en större del av det kött vi äter är svenskt. Ökningen i andel är dock än så länge blygsam.
I dag motsvarar den svenska produktionen av griskött ungefär 75 procent av vad svenskarna äter och för nötkött ligger andelen på drygt 55 procent.
Den ökade andelen tyder på att konsumenterna under senare år mer aktivt valt svenskt. Troligen är det flera olika debatter som gett utslag, allt ifrån debatten om djurvälfärd till en ökad insikt om riskerna med ökad antibiotikaresistens med den mer frikostiga förskrivningen av antibiotika som förekommer i många andra länder.
För andra delar av matkassen är utvecklingen dock fortsatt negativ.
När det gäller vanlig mjölk, konsumtionsmjölk, är den i stort sett helt svensk. Andelen är hundra procent. Men när det kommer till andra mejeriprodukter ser det annorlunda ut.
För grädde har andelen sjunkit från samma nivå som för mjölken ner till ungefär 80 procent i dag. Och för ost är utvecklingen ännu mer drastisk. Från att den svenska ostproduktionen motsvarade ungefär 80 procent av konsumtionen har andelen nu sjunkit kraftigt och är på väg ned mot 40 procent. Även om den totala konsumtionen av ost ökat, så innebär detta ändå att den produktionen av svensk ost minskat.
En del av den minskade andelen kan naturligtvis förklaras med att vissa ostsorter som i sin grund inte är svenska har blivit mer populära, men till den största delen handlar det nog helt enkelt om att konsumenterna ännu inte reflekterar lika mycket över valet av ost som när de det gäller kött och mjölk.
Många ostar med mycket svenskklingande namn på både producent och ostsort, kan trots detta visa sig vara tillverkade av annat än svensk mjölk när man läser det finstilta.
Det är inte fel att välja en utländsk ost när det passar bäst, men den som väljer svenskt i köttdisken för att gynna det svenska öppna landskapet och för att man önskar en hög nivå på djurskydd, bör tänka på samma sätt också när det gäller osten.
Då finns det anledning att tänka en extra gång över vad som hamnar på mackan.