Ett ännu ganska okänt svenskt begrepp dyker upp allt mer och mer – andelsjordbruk.
Mer känt är det utomlands, och där ökar också trenden ständigt med att producera den egna maten. Från att ha stoppat egen korv och bryggt eget öl vill vi nu också odla den egna råvaran.
Trenden följer alla mönster för att vi vill bli mer delaktiga, men också dela upplevelsen med andra, därför är det också helt naturligt att andelsjordbruk kan bli stort i Sverige. Och att lantbrukaren samarbetar med konsumenten borde vara ett naturligt led i att utveckla hela livsmedelskedjan.
Mest troligt finns det ett stort slumrande intresse för att antingen köpa andelar i ett jordbruk, eller att hyra en odlingsplätt.
Att hyra är trots allt det nya ägandet. Dessutom blir matsvinnet troligen också starkt reducerat när vi blir delaktiga.
Att äta ekologiskt är numera ingen trend, det är snarare ett faktum att vi allt oftare väljer att köpa det som är mindre besprutat, exempelvis bananer.
Försäljningen av ekologiska livsmedel kommer enligt branschexperten Ekoweb också att fortsätta öka, om än inte i samma takt som tidigare.
Så det är ingen överraskning att det är just längtan efter det ekologiska som drivit på utvecklingen med andelsjordbruk.
I början var det främst frukt och grönsaker som efterfrågades, detta har även utökats med livsmedel som mjölk, kött och ägg. Att jordbruksformen överhuvudtaget ökat är, för Sveriges del, i mångt och mycket olika länsstyrelsers förtjänst.
Dessa har drivit olika projekt för att öka intresset, både bland jordbrukare och konsumenter, och nu börjar det ge frukt. Bland annat kan andelsinnehavare få möjlighet att prenumerera på frukt och grönsaker.
Det florerar olika tolkningar av begreppet andelsjordbruk men företeelsen bottnar i tillgång och efterfrågan. Bristande kvalitet ihop med dålig tillgång ligger bakom utvecklingen med att konsumenter velat sluta avtal med jordbruk enligt den numera välkända principen närodlat. Ett avtal som gagnat bägge parter.
Själva innebörden är att vi som konsumenter erbjuds möjlighet att genom ett andelsköp bli delaktiga i årets skörd, så kallat producentdrivet andelsjordbruk. Och på så sätt tar konsumenten en del av risken.
En risk som självklart alltid finns när det gäller livsmedelsproduktion, det vill säga, som andelsägare är du inte garanterad någon avkastning, men samtidigt kan du också vara med och dela på en rekordskörd då dessa inträffar. Och eftersom skörden oftast är beroende av jordbrukets arbetsinsats finns det även de jordbrukare, än så länge utomlands, som tar betalt i form av arbete.
Tidsandan är helt rätt för att kombinera med andelsjordbruk.
Det minskar gapet mellan jordbrukare och konsument och förståelsen ökar säkert också för att det måste kosta om vi vill ha livsmedel av hög kvalitet.
Många konsumenter behöver förstå att varorna i butiken har en lång kedja av olika delmoment innan de hamnar på butikshyllan.
Fotnot: Läs mer om andelsjordbruk på sid 4-5