Är medborgarna redo? Är politikerna redo?
Många tecken pekar på att världen är på väg mot en lågkonjunktur, frågan är om svenska politiker är redo för det.
Uttaget av övertid minskade med 15 procent andra kvartalet under 2019 och inflationen föll från 1,7 till 1,5 procent i juli. Kina minskade sina investeringar i Europa med 84 procent jämfört med förra året.
Arbetslösheten i Sverige ökade under juli. Tysklands BNP minskade med 0,1 procent. I USA får man nu högre avkastning om man investerar i statsobligationer med lång löptid än de med kortare tid. Handelskriget mellan Kina och USA fortsätter och det finns just nu inga tecken på ett avtal inför Brexit.
Syftet med uppräkningen av alla dessa olika frågor hemma och globalt är att peka på alla de tecken som nu finns på att vi är på väg in i en lågkonjunktur.
Sverige och världen blev inte riktigt det samma igen efter den senaste rejäla kraschen 2007, men vi har ändå haft relativt god tillväxt, senaste sex, sju åren. Börsen har tickat på, de flesta har känt sig trygga i att de har ett jobb att gå till. Det är detta som nu alltså kan bli mer osäkert i takt med att världen och Sverige tycks förbereda sig på sämre tider.
De nuvarande regeringspartierna har haft en relativt behaglig resa under sina två perioder vad gäller den ekonomiska utvecklingen. De har kunnat fokusera på annat och räkna med att läget är stabilt, och det är denna inställning som kanske snabbare än väntat måste omvärderas.
Inte för att lågkonjunkturer måste undvikas till varje pris. I en sund ekonomi behövs även lugnare perioder med lite hårdare konkurrens som tvingar fram effektivisering. Samtidigt är det dock politikens jobb att se till att väga upp dessa perioder med mer expansiv politik för att kunna möta exempelvis sjunkande arbetslöshet. Infrastruktursatsningar är en klassisk sådan åtgärd.
Frågan är om våra nuvarande politiker kommer att ha förmågan att reagera och ta kloka investeringsbeslut. Sverige har rekordlåg statsskuld, det har aldrig funnits ett bättre tillfälle att ta ett lite större lån och göra några satsningar på forskning, infrastruktur och utbyggnad av samhället.
Dessa satsningar måste dock vara genomtänkta, man bör inte springa iväg och köpa första bästa snabbtåg utan att ha gjort kalkylen.
Inför en eventuell kommande lågkonjunktur kommer det krävas att de svenska rödgröna politikerna gör en klok värdering av vad Sverige bör investera i, ta höjd i resursanvändningen för en sådan investering, och sedan genomföra den väl.
Det finns en massa viktiga frågor som Sverige skulle kunna ta ledartröjan i. Förnybar energi och bränsletillverkning, batteritillverkning till elektrifieringen av samhället, ett omtag på byggandet för att komma tillrätta med bostadsbristen, och så vidare.
Frågan är om våra är politiker redo för lågkonjunktur, om de har vad som krävs. För vi sitter ju fast med de politiker vi har i ytterligare tre år, och det är lång tid om lågkonjunkturen skulle bli plötslig och brant.