Gotlands siffror i den Ärliga gymnasiefrÄnvarorankningen Àr intressanta. FrÄn sÀmst till nÀstan bÀst. Det Àr en dramatisk förÀndring som har skett frÄn ett Är till ett annat.
Förhoppningsvis Àr det ett medvetet arbete frÄn bÄde förvaltning och skolenheter som nu resulterar i denna allt annat Àn marginella förbÀttring. Nu gÀller det framöver att fortsÀtta ta frÄgan om nÀrvaro seriöst och att försöka fÄnga upp orsakerna till den frÄnvaro som faktiskt Ànnu ÄterstÄr.
Som Gotlands Tidningar i gÄr berÀttade Àr trenden hÀrmed alltsÄ bruten.
NÀrvarolyftet Àr ett glÀdjande faktum. För det Àr egentligen inte heller tal om en spretig linje; gotlÀndska elever har vid det hÀr laget legat högt vad gÀller frÄnvaro i ett antal Är och 2016 stack man rentav ut sÀrskilt genom att ha högst noterad frÄnvaro i Sverige.
Det Àr CSN som varje Är sammanstÀller frÄnvaron och man inkluderar dÀr gymnasieeleverna i hela landet. Viktigt att betona i sammanhanget Àr att de som upptas i statistiken Àr de som registrerats frÄnvarande i en sÄdan omfattning att de mist studiebidraget.
NÄgra timmar hit eller dit Àr det alltsÄ inte tal om att fÄnga upp, utan kartlÀggningen kan komma Ät det mer strukturella.
Kanske blev fjolÄrets dystra siffror, för lÀsÄret 15/16, nÄgot av en vÀckarklocka. FrÄn regionens sida sÀger man sig dock lÀnge ha tittat pÄ gymnasial frÄnvaro.
- Skolorna pÄ Gotland har alltid arbetat aktivt med de hÀr frÄgorna och det Àr möjligt att ÄtgÀrderna nu börjar ge resultat, sade regionens gymnasiechef Lena Nordström i gÄrdagens artikel.
Anledningarna till att utebli kan variera stort. I samband med att fjolÄrets siffror slÀpptes nÀmndes i Gotlands Tidningar förra sommaren, 20/7-2016, hur Skolverket dÄ pekat pÄ sÄvÀl extrajobb som psykisk ohÀlsa.
Det senaste lĂ€sĂ„ret landade eleverna med större skolkhistorik pĂ„ ön 5,6 procent. I sammanhanget Ă€r det en relativt lĂ„g siffra men det Ă€r likvĂ€l angelĂ€get att inte det kommande Ă„ret slĂ„ sig till ro. Ăven om gymnasieskolan Ă€r en frivillig vidareutbildning mĂ„ste alla elever tas pĂ„ allvar. DĂ€r spelar förstĂ„elsen till frĂ„nvaron en central roll.
En möjlig orsak till den förbÀttrade nÀrvaro kan vara de hÄrdare reglerna för nÀr mÄnadens statliga tusenlapp dras in. HÀromÄret kunde en frÄnvaro pÄ en femtedel av de schemalagda timmarna vara aktuell utan att det pÄverkade studiestödet.
Visserligen var det fem Är sedan regelverket skÀrptes men det Àr inte otÀnkbart att en ny medvetenhet om följderna börjar etablera sig hos unga.
Att det nu Àven finns en helt annan press Àn förr pÄ att skolor faktiskt ska rapportera frÄnvaron konsekvent - direktiven om rapportering har blivit hÄrdare - Àr i sammanhanget intressant av tvÄ skÀl.
För det första gör det den hÀr typen av statistik mer tillförlitlig.
Dessutom, nÀr eleverna allt mer börjar förstÄ att lÀrarna faktiskt tar skolknoteringen pÄ allvar kan det höja tröskeln att utebli utan giltigt skÀl.
Kan det vara en kombination av arbete med att följa upp skolk och hÄrdare krav som nu ger resultat?