Igår, 20/7, kunde vi i Dagens Nyheter läsa om den parallella hyresverksamhet till hotell och vandrarhem som kommit att växa fram. Via det amerikanska företaget Airbnb kan privatpersoner nu själva hyra ut. Som DN på nyhetsplats berättade vill nu staten börja se över vad för effekter verksamheten har på skatteinbetalning i Sverige - och om återgärder blir aktuella.
Nya marknader med nya möjligheter kan ibland av både juridiska och tekniska skäl skapa behov av laguppdateringar, och även förändringar i myndigheters arbetssätt.
Dessa kan i många fall vara rimliga följder av ny teknik och ha som syfte att ge tydliga och konsekventa förutsättningar.
Skatt som enligt lag ska in måste betalas som vanligt och det får det inte råda någon tvekan om.
Det är dock i dessa situationer viktigt att också se till vad för fördelar i form av tillväxt och samhällelig smidighet som uppkommer, och att inte låta ett skadande regelkrångel ta överhanden.
Airbnb-tjänsten innebär i praktiken att vanliga människor, mot en provision på 3 procent per bokning, kan hyra ut sitt boende till intresserade genom annonsflöden på en webbsida.
Liksom vid uppmärksammade bilkörningstjänsten Uber bygger konceptet på ett tydligt betygsättningssystem där kunden rankar säljaren och detta omdöme syns sedan öppet.
Såväl Airbnb som Uber brukar räknas in bland så kallad delningsekonomi, en marknadsprincip som går ut på att man hyr av någon annan istället för att äga själv.
Det är ett utmärkt sätt att inte låta bostäder stå tomma och gör dessutom att personer enkelt kan tjäna en slant vid de tillfällen då ens eget boende ändå inte används.
När en ny, så att säga privatpersonsbaserad, marknad alltså tar form vid sidan om den renodlat kommersiella gynnas hela samhället.
Etablerade boendeförmedlare kan nu, när alternativ finns, sporras till att själva bli ännu bättre och kunden får fler alternativ att ta ställning mellan.
För att behålla förtroendet och entusiasmen för Airbnb måste dock gällande regler följas.
I dagsläget är det på ett år, vid uthyrning som godkänts, tillåtet att tjäna upp till 40 000 kronor genom privat uthyrning.
När DN inför gårdagens artikel hade frågat uthyrare uppgav många anonymt att de i deklarationen inte tar med det ekonomiska tillskott på över just 40 000 de kommer upp i genom Airbnb.
Att Skatteverket nu, som de resonerar kring i gårdagens DN, överväger förtydliga i deklarationsblanketten att högre inkomst ska uppges behöver inte vara en dålig idé. Vid sidan om rent medvetet undanhållande, som nog får antas utgöra en mycket marginell grupp, handlar det troligen ofta om okunskap.
Utgångspunkten måste vara att folk ska göra rätt för sig, och vägledningen från regelverk måste bygga på så mycket tydlighet och enkelhet som möjligt.
När Airbnb-verksamheten nu ses över i stort från myndighetshåll finns däremot en risk att allt för långtgående regleringar och formaliakrav införs.
På sikt skulle detta komma att avskräcka de mest välvilliga av användare. Det är således av stor vikt att inte påtryckningar från konkurrerande, verksamheter påverkar utgången.
Omdöme behövs här, även från myndighetshåll.