Ledare: Bostäderna stora valfrågan?

Häromdagen kom ett pressmeddelande från Riksgälden som meddelade att statens betalningar resulterade i ett överskott på 6,7 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 5,8 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av högre skatteinkomster.

Det låter naturligtvis bra. Risken är bara att det triggar igång politikerna att lova för mycket under det knappa år som är kvar till valet. För samtidigt har det höjts varningsröster om att bostadsmarknaden sviktar.

Åtminstone i storstadsområdena. Mäklare som Dagens Nyheter talat med talar om prisras på 10-15 procent på bostadsmarknaden i Stockholm. Finansinspektionens krav på skärpta amorteringsregler spelar med största sannolikhet roll.

Bubblor kan uppstå ganska snabbt i samhällsekonomin. Med dagens låga räntor är det många som tar för höga lån. Det är ju här Finansinspektionens krav på amortering kommer in.

Nu är det inte första gången vi haft bubblor och bostadskrascher. Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg beskriver i en ledarkrönika i Expressen (6/11) läget i början av 1990-talet när fastighetsbolag drog med sig Första Sparbanken, Gota och Nordbanken i fallet.

SEB klarade sig med ett nödrop och staten fick gå in och städa upp. Orsaken var, menar Wetterberg, förknippad med arbetslösheten. Uppsägningar på Volvo, Saab och Ericsson, men också inom it-sektorn drabbade inte bara privatanställda LO-medlemmar utan också tjänstemän.

Kommunernas och landstingens skatteintäkter föll och och medförde tvärstopp för rekryteringar inom vård och omsorg.

Allt hade sin botten i en överhettning av ekonomin under det sena 1980-talet. Det finns ekonomer som varnar för att en sådan kan komma igen. ”Den stora uppgörelsen om bostäderna borde komma i god tid före valet, så att ingen frestas att ta oansvariga poänger”, skriver Wetterberg.

Hans förslag är att sänka ränteavdragen med fem procentenheter om året till de är borta. Det skulle ge marknaden det besked den behöver och ”kan klara avvecklingen med förnuft”.

Visst höjs det också politiska röster för att göra något. Det har förekommit bostadssamtal mellan partierna, men de har strandat.

Egentligen borde det finnas ett intresse för alla partier att hitta lösningar på de många knäckfrågor som finns när det gäller bostadsmarknaden. För det handlar inte bara om amorteringskrav och ränteavdrag.

Dagens höga reavinstskatter innebär att många i dag sitter kvar i sina mer eller mindre avbetalda hus istället för att flytta till en mindre lägenhet. Skillnader i driftskostnaderna i villan och en ny hyra gör det omöjligt om personer ifråga dessutom ska betala en kraftig reavinstskatt.

Ska man få fart på rörligheten på bostadsmarknaden måste alla variabler in i diskussionen. Här finns mycket att göra. Det är inte omöjligt att det kommer att bli den stora valfrågan inför nästa år.

Kan vi få be om lite politiskt ansvar?