En av mina käpphästar när det gäller texter på den här sidan är landsbygdsfrågor. Problem, utveckling, rättvis behandling och politiska löften och svek. Alla partier älskar landsbygden vart fjärde år i valrörelsen, men efter valsöndagen svalnar intresset snabbt.
En del debattörer anser att framtiden ser ljus ut för landsbygden och att utflyttningen från storstadsområdena sakta kommer att öka. Detta är en teori som även jag trott mycket på, men jag måste erkänna att framtidstron för landet utanför Stockholm och större städer ibland sviktar.
För något år sedan fokuserade SVT Västerbotten på problemet genom en pedagogisk redovisning av befolkningsstatistiken i Ångermanälvens dalgång. Där bodde 1952 128 000 personer och i dag sextio år senare bara 65 000.
Håller trenden i sig är det helt folktomt i älvdalen år 2079! Samtidigt ökar inflyttning till storstäderna och Stockholms län beräknas 2030 ha en befolkning på 2,5 miljoner personer.
På 70-talet cirkulerade ofta en bild i medierna. Motivet var hämtat från en by i Norrbotten och föreställde en skylt vid vägen med texten ”Siste man släcker”. Med tuschpenna hade någon lagt till ”och låser kyrkan”. Det är 40 år sedan, men med prognoserna för Sveriges befolkningsutveckling känns budskapet fortfarande aktuellt.
Beslutsfattarna kan naturligtvis inte trolla med knäna för att bromsa folkomflyttningen, men det är svårt att inte se det som ett politiskt svek när fler och fler statliga arbetstillfällen flyttas från mindre orter till Stockholm.
Eller Trafikverkets systematiska nedsläckning av belysningspunkter utanför städerna. Listan på exempel kan göras hur lång som helst.
När vi pratar om landsbygdsutveckling kan det också vara på sin plats med en påminnelse om svunna tider. På 1600-talet insåg nämligen staten vikten av att hela landet var befolkat och gav skattebefrielse i fem år till dem som bosatte sig och nyodlade i Norrlands inland. Fyrahundra år senare verkar de styrandes syn vara det motsatta.
En modernare variant av kompensation för bland annat landsbygdens resekostnader är ett landsbygdsavdrag i den årliga självdeklarationen. Det är ju inte bara arbetsresorna som kostar. Visserligen är dessa redan i dag avdragsgilla, men inte fullt ut. Men därtill kommer resor för inköp, till dagis, läkarbesök och olika aktiviteter.
Tyvärr fick inte frågan om landsbygdsavdrag någon plats i årets budget trots att alla säger sig värna landsbygden. För att säkra befolkningstillväxten på landsbygden är det viktigt med fler arbetstillfällen, men också att skapa attraktiva boendemiljöer för pendlare. För det är just pendlargruppen som kan utgöra nybyggarna, när inflyttningen till storstäderna förhoppningsvis avstannar på grund av total överhettning i dessa områden.
Nu krävs det handling och inte bara visioner, för det är precis som Josefin Heed på organisationen Hela Sverige ska leva uttryckt i tidningen Land: ”Det är inte fel att bo i stan. Men det ska inte heller ses som sämre att bo på landsbygden.”
Så det blir garanterat fler texter i ämnet framöver.
Trevlig helg!