Regeringskansliet. Hela Västra Götalandsregionen. Skatteverkets alla kontor. Och till och med Livsmedelsverket. Alla har de blivit lurade av ett företag som skulle leverera frukt till dem.
Det har handlat om att de har skickat ut för lite frukt i sina fruktkorgar och att den ”ekologiska frukten” inte varit det. Det här är exempel på livsmedelsfusk.
Men det finns fler. Ett charkföretag på Gotland har sålt utländskt kött för miljoner och märkt om det till kravmärkt svenskt. 2012 upptäcktes det att omkring 70 ton falsk oxfilé hade sålts i Sverige. Det var i själva verket fläskfilé som hade injicerats med färgämnen för att få den att likna oxfilé.
I januari 2013 briserade den så kallade hästköttskandalen. Häst-dna hittades i hamburgare i Storbritannien och på Irland och miljoner hamburgare drogs tillbaka. Senare framgick det att hästkött fanns i Findus lasagne samt i köttbullarna på Ikea och från företaget Dafgård.
Nu vill regeringen utreda hur straffen kan skärpas när det gäller livsmedelsbrott. Enligt SVT Nyheter ska fängelsestraff kunna införas i straffskalan för de här brotten.
Bara inom EU beräknas fusket med livsmedel omsätta 400 miljarder årligen enlig Europol. Trots det är straffen låga, åtminstone i Sverige. Böter på sin höjd. Och få fällande domar. Inte så märkligt att polis och åklagare nedprioriterar, säger statsinspektör Louise Nyholm på livsmedelsverket till SVT. Med bara böter på straffskalan kan de till exempel inte göra husrannsakningar.
Det är nog så att vi haft en ganska naiv inställning när det gäller både livsmedelsråvaror och halvfabrikat som vi köper i butiken. Vi har trott att välkända märken har borgat för bra kvalitet.
I veckan skrev tidningen Land lantbruk att den 20 april är det premiär för livsmedel med den frivilliga ursprungsmärkningen ”Från Sverige” i matbutikerna. Just nu pågår arbetet med att få tillverkare, producenter och handlare att ansluta sig till märket. Det är naturligtvis ett steg i rätt riktning. Men se också till att kontrollerna skärps att märkningen stämmer.
Men det finns mer som behöver åtgärdas. Strax före jul ifjol skrev konsumentminister Per Bolund och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i en debattartikel i Expressen: ”För att underlätta för konsumenter att göra medvetna val även när vi äter ute vill regeringen se en ursprungsmärkning som omfattar kött på restaurang och storkök. En liknande lagstiftning finns redan i Frankrike där alla restauranger som serverar nötkött måste uppge varifrån köttet kommer”. Men vad händer i frågan? Ska det också utredas och i så fall när?
Det är bra att ha ambitioner. Men det räcker inte bara med utspel till SVT och debattartiklar i Expressen. Det behövs mer handfast, konkret politik om det ska bli verklighet. Det har vi hittills sett lite för lite av från regeringen när det gäller livsmedelspolitiken.