Folket har fel. Det saknar helt enkelt kunskap om hur verkligheten ser ut. Den slutsatsen är klar för den som tar del av hur människor tror att verkligheten är beskaffad och hur det ser ut när man tittar på hårda data.
Det är undersökningsföretaget Ipsos som undersökt hur befolkningen svarar på frågor om allt från andelen arbetslösa och valdeltagande till tonårsgraviditeter och sedan jämfört med verkligheten.
Facit är tydligt. Folk i allmänhet har rätt dålig koll. Undersökningen är genomförd i 14 länder och det finns stora skillnader på hur dålig befolkningen i olika länder är på att uppskatta verkligheten.
Sämst överensstämmelse mellan befolkningens uppfattning och verkligheten är det i Italien och USA, bäst koll har man i Sverige och Tyskland. Men även i Sverige är det dåligt med kunskapen. När det gäller valdeltagande landar befolkningens gissning på 72 procent, i verkligheten gick drygt 85 procent av de röstberättigade och röstade i senaste valet.
Det som är intressant är att människor i allmänhet har en mer dyster bild av verkligheten än vad som är befogad. Människor tenderar att överskatta det som oroar dem.
När det gäller andelen som är arbetslösa tror befolkningen i genomsnitt att den är högre än i verkligheten, medan man tror att det är färre som går och röstar än som verkligen gör det.
Detta är ett genomgående problem i samhällsdebatten. Det kan också vara svårt att komma tillrätta med. Det hjälper inte alltid att presentera fakta.
Även när det klart och tydligt kunde visas att den grova våldsbrottsligheten minskat i Sverige, fanns det till och med ledarskribenter och andra välutbildade opinionsbildare som vägrade att ta till sig fakta som inte stämde med deras bild av verkligheten.
Nu verkar ändå korrekt information kunna spela en roll. I rapporten från Ipsos framhålls till exempel att svenska folkets relativt stora tidningsläsande och höga förtroende för nyhetsförmedlingen i radio och tv som en förklaring till att vi klarade oss så bra.
Nu är det kanske inte så konstigt att folket har fel. Det krävs mycket tid för att hålla ordning på hur det ser ut i världen och de flesta umgås heller med vänner än plöjer statistik.
Det verkar dessutom som om det finns ett samband mellan vad folk tror och hur det verkligen ser ut.
I alla länder överskattar man antalet arbetslösa, men det är i de länder som verkligen har hög arbetslöshet som man hamnar högst i gissningarna.
I vissa fall kan det få stor effekt på opinionen om befolkningens uppfattning om verkligheten är fel.
Tror man att morden ökar när de i själva verket minskar, kan det leda till att man drar fel slutsatser om vilken politik som behövs.
Om man kraftigt överskattar antalet invandrare, kan det leda till krav på att begränsa invandringen.
I de flesta fall får det dock knappast den typen av politiska konsekvenser. Folket har fel, men det spelar inte så stor roll.