Behovet av en ny utredning av Sveriges grundlag är huvudtesen i en artikel från borgerlighetens ungdoms- och studentförbund som under söndagen (28/7) kunde läsas i Svenska Dagbladet. Det var femton år sedan en liknande utredning tillsattes, vars förslag trädde i kraft under 2011. Skribenterna trycker på ett behov av utvärdering av dessa, men presenterar även andra områden i behov av reformation.
Några av dessa som artikeln pekar ut är införandet av en författningsdomstol, stärkt äganderätt och näringsfrihet, maxantal av justitieråd och reformering av utnämningsmakten av domare och myndighetschefer.
För demokratin, men inte minst den enskilda människan, skulle detta kunna ha stor påverkan. Äganderätten är ett sådant tydligt exempel på ett område som måste tydliggöras, för att säkra den lilla människans rätt gentemot staten.
Skribenterna menar att 1974 års regeringsform placerade mest makt hos riksdag och politik av praktiska skäl. Med erfarenhet från länder så som Ungern eller Polen, där maktfördelningen är centraliserad på liknande vis, verkar denna enkla och snabba lösning nu inte lika lockande.
Att i större utsträckning fördela makten mellan politik, rättsstat och den enskilda individen minskar möjligheten för att politiska svängningar att påverka vårt demokratiska system.
Genom att förnya och komplettera grundlagen, skulle de demokratiska värderingarna cementeras ytterligare. Ungdoms- och studentförbunden är inte de första att föreslå likande åtgärder, med syfte att stärka vår demokrati.
Moderaterna har tidigare lagt ett liknande förslag på en ny grundlagsutredning, men även Januariavtalet pekar ut behovet av demokratiska reformer.
Alla tre initiativ är positiva, men den som lämnar ett bestående intryck kanske är just den från ungdoms- och studentförbunden.
Att alla de borgerliga ungdoms- och studentförbunden gemensamt publicerar en debattartikel är smart av många anledningar. Debattinlägget är ett viktigt sådant där de står upp för demokratiska värderingar och visar reformvilja, men därtill kommer budskapet om en samhörighet.
Sedan decemberöverenskommelsens fall, inte minst under bildandet av den nya regeringen har Alliansens fall varit ett vida omtalat ämne.
Skribenter från olika håll har debatterat huruvida partisamarbetet enbart var en övergående fas, eller om det skulle bli en konstant i svensk politik under fler decennier att komma. Svaren sitter ingen på, utan dessa får framtiden lov att leverera.
I det oroliga politiska läge många idag känner av, är det då positivt att borgerlighetens framtidshopp kan samlas kring vissa frågor. Det är inget löfte om en framtida återuppståndelse av Allianssamarbetet, men det bygger både förtroende och trygghet.
Ideologi är inte kompromissbart, men praktisk politik skapas genom samarbeten och kompromisser. Något som skribenterna i och med debattartikeln har lyckats med. Låt oss hoppas att de gör så även i framtiden.