Det var inte länge sedan. Den tid då ett besök på banken var nödvändigt för att sätta om ett lån, när man kunde samtala lite smått om skattesystemets krånglighet när man möttes vid skattekontorets låda de sista minuterna sista dagen som deklarationen skulle vara inne. Det är på många områden som digitaliseringen påverkat vår vardag, delvis utan att vi riktigt reflekterat över det.
Den statliga digitaliseringskommissionen har ägnat sig åt att fundera över vilka konsekvenser utvecklingen får, vad som är digital kompetens och vad som är statens uppdrag.
I delbetänkandet ”Gör Sverige i framtiden – digital kompetens” har utredaren Jan Gulliksen lämnat några förslag.
I dag är tillgång till digitala tjänster av olika slag en förutsättning för att fullt ut kunna fungera i samhället. Det går fortfarande att klara sig utan att vara uppkopplad, men då blir man hänvisad till undantagslösningar och andra klassens alternativ.
En dator med internetuppkoppling är i dag en självklar del av en skälig levnadsstandard, och bör enligt Socialstyrelsen ingå i den hemutrustning som man kan få ekonomiskt bistånd till.
Men det gäller också att ha kunskap för att kunna använda digital teknik, inte minst vid olika former av myndighetskontakter. Särskilt för många äldre kan det vara problem, och många är de yngre släktingar som får fungera som support i den digitala världen.
Det är naturligtvis i de allra flesta fall en mycket bra lösning, men det är långtifrån alla som har hjälpen på tillräckligt nära håll för att det ska vara en fungerande hjälp i vardagen.
Detta har digitaliseringskommissionen funderat över, och kommer med en del förslag. Ett är att det på samma sätt som för Rot- och Rut-avdrag ska vara möjligt att göra skatteavdrag för handledning och teknisk support i hemmet. Ett förslag som i mycket liknar det Rit-avdrag som Centerpartiet lanserade för något år sedan.
Ett annat förslag är att kommunerna ska kunna få stöd för att bygga upp kommunala digitala servicecentra. De ska underlätta för medborgarna att använda sig av olika former av digital samhällsservice.
Redan i dag finns antagligen basen till detta i kommunerna – många bibliotek fungerar redan delvis som digitala servicecentra. Det är också en rimlig kommunal uppgift, precis som en av kommunernas uppgifter är att det ska finnas bibliotek.
Digitaliseringskommissionen påpekar att utgångspunkten är att stödet utformas så att invånare i olika delar av kommunen kan ta del av stödet.
Båda dessa förslag bör förverkligas. Nu är tyvärr chansen liten att den nuvarande regeringen lägger fram förslag om utvidgade avdrag – de är ju mer inriktade på att avveckla den typen av stimulanser.
Idén om digitala servicecentra bör dock kunna få brett stöd både i regering och riksdag. Och så kanske vi kan passa på att både låna en bok och förnya lånet på huset vid nästa biblioteksbesök.