När tidigare statsministern Thorbjörn Fälldin under helgen somnade in gick en stark och statsmannamässig ledare ur tiden. Han bröt inte bara en över fyrtio år lång socialdemokratisk regeringsdominans utan lade med sitt hårda arbete också fram för allt en betydelsefull och långsiktig grund för Sveriges politiska borgerlighet.
En man av folket. Som ångermanländskt lantbrukarbarn var han redan från uppväxtåren förankrad i verklighetens utmaningar och förhållanden. Och det var just arbetet att motarbeta den byråkrati som slår till i vardagens krassa realitet som kom att stå i centrum i Fälldins senare politiska gärning.
Även om hans regeringstid ofta har anklagats för att ha hållit ett lågt reformtempo ska inte betydelsen i att just påbörja ett långsiktigt skifte och att förhindra långtgående socialdemokratiska förslag underskattas.
Redan tjugofyra år gammal tog han sig in i den politiska arenan genom att väljas in i fullmäktige. Vid fyllda trettiotvå var det dags för bondesonen att ta steget vidare in i riksdagen.
Det var under just de år som Thorbjörn Fälldin figurerade på toppnivå i centerrörelsen som partiet kom att bli som störst hittills, historiskt sett. Inte minst var det en period då socialdemokratin tvingades ta ett kliv åt sidan.
När han hade etablerat sig i rollen som innehavare av landets högsta maktposition lät han inte svika platsen han kom ifrån.
Under hela sitt yrkesverksamma liv som toppolitiker slutade han aldrig att pendla från Stockholms maktcentrum till hemmets mer beständiga tillvaro.
Just köket hemma i Ramvik har i sig blivit en symbol för Fälldins välkomnande sinne. Under de pressträffar han höll hemma var det i köket man samlades.
Det är från samma kök hälsningarna till de senaste årens centerstämmor spelats in.
Som statsminister ledde han en borgerlighet som fram till dess varit ovan vid regeringsbordet . Det blev inte friktionsfritt.
Kärnkraftsfrågan var genom hela hans tid i hetluften den stora knäckfrågan. Samtidigt präglades Fälldin av en behärskning och ett karismatiskt allvar.
Medan hans politiska huvudmotståndare Olof Palme kunde ha en agitatormässig hetsighet i tilltalet vann Fälldin sympati på att vara den med torrt, bibehållet lugn i debatter.
Detta lugn, kombinerat med en medveten beslutsamhet, var överlag ett kännetecken.
Ofta har det politiska förloppet som omgärdade fallet med den sovjetiska u-båten U-137 i Blekinges vatten 1981, med rätta, setts som ett tydligt viktigt exempel på stort ledarskap.
När misstankar om att ryska fartyg var på väg in till ubåtens undsättning gjorde sig gällande var Fälldin kortfattad men tydlig mot överbefälhavare Lennart Ljung: ”Håll gränsen!”.
Thorbjörn Fälldin var en pragmatisk man som förstod politikens villkor och var tydlig med var hans principer fick honom att landa, i sakfrågor och ideologiskt.
Fälldins politiska profil och målmedvetenhet har betydelse än idag - och i framtiden.