Ideologiblindhet hjälper ingen

Foto: Majdi Mohammed/arkiv

LEDARE GOTLÄNNINGEN2015-07-11 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

En av anledningarna till att jag tog det här arbetet i sommar är faktiskt att det här på Gotlands Tidningar finns två stycken ledare. En företeelse som nästintill är unikt i Sverige.Detta då tidningen som ni läsare förmodligen redan vet slogs ihop med den socialdemokratiska Gotlands Folkblad redan 1983. Det finns i dag två stycken lokaltidningar som har två ledarsidor under sina vingar. Den ena är just Gotlands Tidningar och den andra är lokaltidningen Allehanda i Ångermanland.

Det som är det intressanta i det hela är att vi, eller Eva Bofride och Ulla ­Pettersson som är de ordinarie ledarskribenterna, oftast står på två olika sidor i debatten.Men även att vi efter flytten till Visborg arbetar i ett så kallat öppet kontorslandskap. Jag anar att det inte var så innan flytten. Jag kunde dessutom ana att det skulle komma en replik på torsdagens ledare på hur David Lindvall uppförde sig och dels känna det i luften. Näst­intill likt doften precis innan ett regn. Det är även det en del av tjusningen.

Jag tycker om, eller till och med älskar, debatter.Det är en av anledningarna till att jag ens funderade på att börja skriva ledare när jag fick frågan av en tidigare vikarierande ledarskribent här på sidan för över ett och ett halvt år sedan. Det är också främst av den anledningen som jag skrev torsdagens ­ledare om Gaza. Att stoppa in en pinne i brasan resulterar oftast i en mer ilsken och varmare eld. När jag skriver ledare lär jag som oftast inte heller få en öl kastad över mig. I alla fall inte i omedelbar affekt, som jag fått av en av mina gråsocialdemokratiska kusiner. Jag tycker om honom ändå.

Av samma anledning välkomnar jag också att ni kommenterar sidan, skriver insändare eller mejlar mig. Det gjorde också en person under förrgårdagen och kallade mig i samma andetag för ”massmediafolk” och att jag enbart bidrar med tomma ord. Frågan är ju dock vad jag faktiskt kan bidra till, för inte kan vi väl alla åka ner till Gaza och ”hjälpa till”? Ska jag gråthulkandes skriva krönikor om att blommor är bättre än vapen? Det är inte riktigt min stil.

Faktum är att Israel kan göra hela ­Gazaremsan till en enda stor parkeringsplats om de så ville.Den stora frågan som vanligtvis inte diskuteras är varför Israel alltid får skulden. Detta samtidigt som det är de vänstergullade Hamas som använder den civila befolkningen som mänskliga sköldar. Jag blir inte klok.

Jag har dessutom en bekant som kommenterade min delning av torsdagens ledare med orden ”Om de inte väntade sig att bli stoppade skulle ingen åka. Att ’ruttna i en Israelisk fängelsehåla’ ger dig ett visst, tillfälligt kändisskap. Att hamna i en tillhörande Hamas har troligtvis helt andra konsekvenser.” Jag kan som vanligt inte annat än att hålla med, oavsett om det kanske är lite tjatigt att jag håller med folk hela tiden. Personer med verklighetsbaserade åsikter, vill säga.