Vi minns hästköttskandalen häromåret. På etiketten stod det att det var nötkött i maträtten men analyser visade att det var billigare hästkött. Och det finns många andra exempel.
400 miljarder beräknas ”förfalskad” mat omsätta varje år i hela världen, berättade Svenska Dagbladet (31/8). Det rör sig alltså om produkter som ofta inte är vad de utger sig för att vara.
I Danmark har man tagit det här på allvar och bildat en expertgrupp som regelbundet kontrollerar livsmedelsbranschen. Ungefär 1 000 kontroller görs varje år berättade den före detta polisen Michael Rosenmark för SVT Nyheter nyligen (27/9). Han är chef för den grupp – rejseholdet – som är en del av det danska livsmedelsverket. De inspekterar livsmedelsgrossister, livsmedelshandeln, restauranger och slakterier för att kontrollera om det förekommer falska matvaror, men också om det förekommer skattefusk eller andra oegentligheter.
Oavsett om det gäller bilars utsläpp, bidragsfusk inom omsorgen eller sjukförsäkringen eller när det gäller mat är kontroller ett måste. När VW fuskar med hur rena avgaserna på bilar är, är det inte bara lurendrejeri gentemot kunden som köpt bilen utan också mot samhällets ambitioner att sänka utsläpp.
Samma är det med maten. Du köper lasagne i tron att den är gjord på nötkött från svenska betande djur. I verkligheten är den gjord på importerat hästkött.
Det slår både mot dig som konsument som mot det svenska jordbruket. Varken du eller samhället har fått vad de betalar för.
När det danska livsmedelsverket startade sin expertgrupp 2006 var det sex personer i gruppen. Nu är de 23.
De består av före detta poliser, folk från livsmedelsbranschen och ekonomiska experter.
Av de cirka 1 000 kontroller som görs varje år upptäcker man fel eller brister i ungefär hälften. Till det kommer de 60 000 mer ”traditionella” kontroller som det danska livsmedelsverket gör.
Till skillnad mot i Sverige kan man i Danmark dömas till fängelse eller dryga böter för matfusk. ”Den summa som företaget lyckats tjäna på fusket får de betala närmare dubbelt i böter. Vi har ett fall där ett företag sålde blåbärssaft, men det visade sig att det inte var några blåbär i saften, bara smakämnen. Företagaren hade tjänat sex miljoner danska kronor. Hans dom blev 4 månaders fängelse och han fick även 11 miljoner kronor i böter”, säger Michael Rosenmark till SVT Nyheter.
Att det finns en hel del övrigt att önska när det gäller dansk djurhållning är klart om man följt medias rapportering under åren. Bloggaren Gunnela Ståhle konstaterade häromåret att 90 procent av danska grisar är svanskuperade, vilket är olagligt enligt ett EU-direktiv. Och man förbrukar dubbelt så mycket antibiotika i Danmark som i Sverige per kilo slaktad vikt. Men när det gäller livsmedelskontroll gentemot matfusk verkar man ha en del att lära oss i Sverige.