2016 års lantbruksbarometer visar att unga lantbrukare i väldigt stor utsträckning kan rekommendera andra att välja samma yrkesbana. Det borgar för ett framtida starkt lantbruk. Om än med utmaningar.
Även om många av de 1 000 tillfrågade bönderna uppgett att de känner sig pressade av de globala prissättningarna, och nästan var fjärde mjölkbonde är ganska säker på att ha stängt igen verksamheten inom tre år, så andas ändå årets Lantbruksbarometer framtidstro.
Framtidstron visar sig i att så många som tre av fyra unga lantbrukare faktiskt tror sig kunna få till en vinstbringande verksamhet under innevarande år. Detta är en positiv utveckling som Sverige behöver för att inte riskera att utarmas på såväl lantbrukare som lantbruk.
Trots att marknaden hela tiden svänger är det positivt att fler vågar satsa. Den samlade skuldbördan inom lantbruket uppgick vid årsskiftet till 293 miljarder kronor, en ökning med 4,9 procent sedan 2015. Och investeringarna väntas öka under året.
Det behövs tillväxt inom näringen. Och därför är det ännu mer positivt att var åttonde ung lantbrukare även kan tänka sig rekommendera yrket till andra unga. Detta sägs höra ihop med att unga har kunskap och är välinformerade, och därför vet vad de ger sig in i.
Det som är mindre bra, är att många svenska lantbruksföretag fortfarande anser att lönsamheten är dålig. Då främst mjölkbönderna. Detta är ett problem. Det går inte att komma ifrån att marknadsförutsättningarna är helt uppåt väggarna skeva i Europa. Att vara bonde i Sverige skiljer sig från att vara bonde i exempelvis Danmark eller Tyskland.
Men trots detta ser grisköttsföretagen, jämfört med tidigare krisår, positivt på framtiden. Dessa tillsammans med nötköttsbönderna är de som är mest positiva i rapporten. De som valt att satsa på ekologisk verksamhet, särskilt grisbönder, borde ha märkt av bra lönsamhet under det senaste året. Trenden med ekologiskt blir som bekant bara allt starkare, och väntas dessutom öka ännu mer under 2016.
Det vi har är alltså ett svenskt lantbruk där fler, dock ej i nivå med 2007 års goda lönsamhet, märker av att det går att nå lönsamhet även om konkurrensen fortfarande är hård från andra bönder ute i Europa. Nöjda kan vi heller inte vara förrän alla följer samma regler gällande djurskydd.
Det går inte att blunda för att importerat kött utgör en svår utmaning att knäcka med tanke på att svenska bönder har större kostnader att ta hänsyn till. Prognosen för näringen som helhet, är positiv sett till lönsamheten för 2017.
Köttpriserna förväntas, om än något osäkert enligt LRF Konsult, kunna fortsätta öka. Dessutom verkar mjölkpriserna bara kunna gå uppåt med tanke på dagens låga ersättningsnivåer.
Resultatet för de årliga Lantbruksbarometrarna är starkt sammanhörande med marknadens upp- och nedgångar.
Global konkurrens är något särskilt bönder hela tiden har att förhålla sig till. Då måste vi samtidigt också se till så att denna konkurrens sker på samma villkor för alla.