Regeringen inleder nu ett viktigt samarbete med LRF för att skapa boende och praktikplatser på bondgårdar och skogsbruk för nyanlända flyktingar. Inledningsvis får LRF tre miljoner kronor till en förstudie.
Meningen är att kunna ge nödvändig sysselsättning samt språkträning. Uppdraget borde falla lant- och skogsbrukarna väl i smaken eftersom en undersökning från hösten visat att medlemmarna gett tummen upp för att LRF borde engagera sig i flyktingfrågan.
I en mejlundersökning som LRF gjort bland medlemmarna under hösten tillfrågades 6 000 medlemmar med frågor med anledning av flyktingkrisen.
1 000 svarade, och 43 procent var positiva till att LRF borde engagera sig i flyktingfrågan. 18 procent kan tänka sig ställa upp. Fjorton procent var intresserade av att bli praktikvärdar.
Cirka tio procent kunde dessutom tänka sig eget engagemang och ta emot nyanlända flyktingar. Nio procent är öppna för att öppna sina hem för ensamkommande flyktingbarn. 29 procent tvekade och svarade kanske. 28 procent säger nej till allt engagemang från LRF:s sida.
Men framför allt säger resultaten att det finns ett öppet hjärta bland LRF:s medlemmar. Men det gäller att tänka utifrån integration.
Viktigt för att få integrationen att fungera optimalt, är att tänka på att inte alla lantbruksjobb går att utföra i detta syfte.
Rensa ogräs på ett fält tillsammans med andra flyktingar tillhör inte ett av dessa, varför LRF nu behöver tänka ingående på att främsta mål med projekten behöver vara integration.
Även om sysselsättning i sig inte är något negativt, särskilt med tanke på att regeringen har som mål att flera tusen flyktingar ska kunna omfattas av det övergripande projektet. Istället bör det fokuseras på små familjeföretag med andra verksamheter än odling och uppfödning, exempel som ges är gårdsbutik och de som driver någon form av övernattningsverksamhet. Sysselsättningar som skapar kontaktytor baserade på utmanande och lärorika situationer. Ett sätt som snabbt kan ge rätt nycklar och öppna dörrar för flyktingar till det svenska samhället.
När det gäller att vilja erbjuda boende, så finns det tyvärr hinder. Det räcker inte med ett öppenhjärtigt engagemang, utan Migrationsverkets regler är strikta.
Myndigheten är inte intresserad av småskaliga boenden, och trots sänkta krav, både när det gäller antal platser per boende och närheten till Migrationsverkets kontor, krävs det fortfarande minst 30 bäddar per plats. Detta gör tyvärr att flera gårdar, trots ovan nämnda engagemang, står med outhyrda möjligheter till flyktingboende. En oerhört beklaglig situation. Och detta trots att närhet till naturen dessutom visat sig vara bra för traumatiserade flyktingar.
På SLU i Alnarp fick flyktingar som på grund av dålig psykisk hälsa inte kunde omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, tillbringa tio veckor i rehabiliteringsträdgården i somras. Resultatet är att ett flertal kunde återhämta sig och söka jobb. Flera med ett nyfunnet intresse inom i de gröna näringarna.