Så här strax före jul handlar vi. Inte minst mat. Och för säkerhets skull blir det nog lite extra för att inte riskera att den tar slut på julbordet. Och går det sen inte åt är risken stor att den slängs. Åtminstone om man får tro Konsumentföreningen i Stockholm som undersökt hur vi förhåller oss till bäst före-datum. Undersökningen redovisas i Dagens Nyheter (16/12).
Undersökningen visar att var fjärde konsument är noga med att inte äta något vars bäst före-datum gått ut. För hälften av dem är oron för att bli sjuk främsta skälet.
Men mat som passerat bäst före-datum kan ändå vara bra, menar Livsmedelsverkets projektledare för matsvinnsarbetet, Ingela Dahlin som säger till tidningen att många blandar ihop bäst före-datum med sista förbrukningsdag.
Att vi kastar tjänlig mat är utan tvekan ett miljöproblem. I många kommuner har man strategier för att ta hand om matrester och till exempel röta till biogas. Men en tredjedel av landets kommuner gör ingen insamling av matavfall enligt en annan undersökning som Konsumentföreningen gjorde i våras.
Det resultatet antyder att i dessa kommuner är detta inte en prioriterad fråga. Här finns en hel del att göra för de kommunalpolitiker som är miljöintresserade.
Ny statistik som kom från Naturvårdsverket på onsdagen (16/12) visar dock att mängden matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar.
Störst procentuell minskning har skett hos restauranger och butiker, där matavfallet har minskat med mellan 15 och 35 procent. Störst minskning i mängd har skett hos hushållen.
Det faktum att vi äter mer kött borde väl egentligen ha inneburit att vi slänger mer, vilket vi tydligen inte gör. Enligt den senast statistiken som Jordbruksverket nyligen publicerat (15/12) har köttkonsumtionen ökat med 37 procent sedan 1980, även om ökningstakten stannat av de senaste åren.
Totalkonsumtionen av fjäderfäkött var fyra gånger högre 2014 än 1980. Och även om vi dricker mindre mjölk ökar konsumtionen av andra mejeriprodukter som grädde, ost och syrade produkter.
Enligt Naturvårdsverket häller vi ut 224 000 ton flytande mat och dryck i avloppet eller 26 kilo per person. Livsmedelshanteringen står för ungefär hälften av övergödningen och av de totala växthusgasutsläppen från privat konsumtion kan ungefär 25 procent kopplas till konsumtionen av livsmedel, matsvinn inkluderat. Så det finns all anledning att hålla med de kommentatorer som efter klimatavtalet i Paris nyligen konstaterade att nu gäller det att gå från ord till handling.
Därför borde varje kommun ha en tydlig strategi för hur man ska hantera matsvinn. Här borde man lära av varandra. Och det projekt om matsvinn som Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket bedrivit som ett regeringsuppdrag 2013-2015 bör fortsätta.
För matsvinn är inte bara mat på fel ställe. Det är också en möjlighet för hushållen att spara pengar om man kan minska sitt matsvinn.
Fotnot: GT skrev i onsdags om matsvinnet i butiker på Gotland.