Det går rätt bra på den svenska arbetsmarknaden om man ska tro Arbetsförmedlingen.
Men det finns problem.
På onsdagen i förra veckan kom deras senaste prognos som bygger på intervjuer med 11 000 privata arbetsgivare samt kommuner och landsting. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Men det fattas folk både till den offentliga sektorn och till det privata näringslivet. Det fattas lärare, vårdpersonal, tekniker, ingenjörer och byggarbetare.
”Den sysselsättningstillväxt vi skulle kunna ha kommer att bromsas upp 2017. Så vi kommer inte att kunna växa till vår fulla potential”, sade Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, i en intervju med Morgonekot (8/6).
Arbetsförmedlingen varnar för att tillgången på utbildad arbetskraft krymper. Arbetsgivarna får allt svårare att rekrytera.
Det här är något man måste ta på allvar. För en dryg månad sedan skrev centerledaren Annie Lööf på DN Debatt (15/4) att hon ville ha en ny kriskommission som kan ta fram förslag på hur arbetsmarknaden kan reformeras.
Kommissionen, som skulle möjliggöra snabba och viktiga reformer enligt förslaget, skulle i så fall behöva ha ett högt arbetstempo och ge konkreta förslag för att "möta morgondagens utmaningar". En hygglig utmaning.
Arbetsförmedlingen konstaterar i sin prognos att arbetslösheten minskar stadigt i grupper med starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt har grupper med svagare position fortsatt svårt att hitta ett arbete. Det här måste man göra något åt. Om det sedan gäller utbildningsinsatser, olika snabbspår för att underlätta etablering för nyanlända eller andra åtgärder så måste man vara öppna att börja diskutera på allvar. Nyligen kom regeringen till exempel med förslag om snabbspår för nyanlända socionomer och samhällsvetare. Här borde arbetsmarknadens parter vara betydligt mer aktiva.
Även Arbetsförmedlingen har en del att göra. Företagarna var nyligen kritiska till att det inte finns nationell statistik över hur många nyanlända som varit entreprenörer och drivit företag. ”Vi driver projekt där vi försöker hjälpa personer som har erfarenhet från företagande att bilda bolag i Sverige, även om det är stora skillnader i hur man driver företag här och i deras hemländer. Det vore bra att veta hur många det faktiskt finns som man ska rikta sig till”, sade organisationens samhällspolitiske chef till SvD (19/5).
Kanske borde man ta fasta på Lööfs förslag om en kommission eller vad man nu vill kalla en sådan grupp.
Det finns naturligtvis en hel massa idéer, kunskaper och tankegångar ute bland organisationer, företag, forskare och högskolor. Och i riksdagen. Låt inte politisk prestige hindra att det tänks i organiserade former.
Uppdraget borde vara: ”vad är problemen. Lös dem”.