En av de mer återkommande frågorna i svensk livsmedelsdebatt är frågan om svenskmärkning. På åtskilliga LRF-stämmor och andra bondesammankomster har kraven ställts under en rad av år om blågula flaggor och annan Sverige-märkning på den svenska maten. Nu görs ett nytt samlat grepp i frågan sedan Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, kommit överens om att införa en frivillig svenskmärkning av mat.
Det finns en obligatorisk ursprungsmärkning inom EU. Men den är otydlig för konsumenterna, komplicerad att använda och omfattar inte alla typer av livsmedel, menar man från Livsmedelsföretagen.
Och med tanke på att tre av fyra svenska konsumenter föredrar svenska livsmedel tror man att den nya märkningen ska göra det lättare att hitta just den svenska maten i butikerna. Det tror man åtminstone från handlarhåll och från LRF.
”Allt fler efterfrågar svenska livsmedel och det gäller att vi säkrar tillgången på svenska råvaror även i framtiden. En tydlig märkning är bra inte bara för våra lantbrukare utan för hela livsmedelsbranschen”, säger Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF i ett pressmeddelande.
Just tydligheten är viktig. När handeln ökar andelen egna märken har det inte varit säkert varifrån råvaran egentligen kommer.
Nu ska det också bli tydligare att i färdigrätter och andra produkter med mer än en ingrediens, ska minst 75 procent av innehållet vara av svenskt ursprung. Kött, ägg och mjölk ska dock alltid ha 100 procent svenskt ursprung även då de ingår som ingredienser i en produkt. Detta för få ha den nya svenskmärkningen. Och allt kött ska komma från djur som är såväl födda, uppväxta som slaktade i Sverige.
Om den nya märkningen också kan göra svensk mat och dryck synligare även utomlands återstår att se.
Det är emellertid en fråga man lyfter fram i uppgörelsen. Och visst vore det bra om man kunde öka den svenska livsmedelsexporten. År 2014 exporterade Sverige mat och dryck för närmare 70 miljarder kronor, vilket var mer än exporten av exempelvis läkemedel samma år.
Detta enligt statistik från Livsmedelsföretagen. Men då ska man ha klart för sig att den största livsmedelsexportprodukten är svensk säd som omvandlats till vodka.
Samtidigt har Ryssland stoppat import av livsmedelsprodukter från EU som en följd av EU-sanktioner mot landet.
Så att räkna med att livsmedelsexporten ökar som den hittills gjort är inte enkelt. Och det är ju inte ett område som den nya regeringen gjort sig känd för.
Överenskommelsen mellan handeln, livsmedelsföretagen och LRF innebär att man nu börjat arbetet med att ta fram själva symbolen för märkningen. Och kommer man överens där än planen att de första produkterna ska kunna komma ut i butikerna under hösten.
Sen kanske det äntligen blir lite ordning och reda i svensk matmärkning. Då slipper man förhoppningsvis leta bland det finstilta på matförpackningen varifrån maten egentligen kommer.