Olika namnkunniga personligheter med nittio minuters personligt talande inklusive musik i etern till sitt förfogande. Varje dag, hela sommaren. Till synes borde Sommar i P1 kunna uppfattas som ett lättillgängligt medium, med såväl underhållande som tänkvärda funderingar. Ändå vållar programmet, eller snarare dess värdar, återkommande debatt.
I år har föremål för debatten kommit att bli vad Sveriges Radio innehållsmässigt vill stryka från manus på förhand.
I torsdags förra veckan höll mat- och dryckeskännaren Edward Blom sitt program. Så sent som dagen innan sändning meddelade han öppet att programproducenten Bibi Rödöö då ville göra om i manus.
Berättelserna, där Blom berättar om sitt livs viktigaste händelser och hur dessa påverkat honom, kunde uppfattas som alltför alkoholromantiserande, var radions motivering.
Det hela landade i att Blom visserligen fick behålla sitt manus intakt, men med en avslutande brasklapp om att rusdryck även kan föra med sig skada.
En brasklapp som för många lyssnare med sändningens förspel i bakhuvudet inte kan ha uppfattats som annat än ytterst pliktskyldigt tillrättalagd.
I Bert Karlssons fall, vars program sänds idag, ska produktionens synpunkter bland annat gå ut på planerade formuleringar om att svenskar är lata och resonemang om specifika politiker, uppgav Karlsson till Expressen i veckan. Under pågående arbete med programmet försvarade sig redaktören Johar Bendjelloul med att de har riktlinjer att arbeta efter.
”Det ska vara opartiskt, sakligt och inte gynna verksamheter. Så finns det andra saker som att det ska vara intressant, relevant och begripligt”, sade han igår till DN.
Självklart kräver Sommar i P1, liksom allt redaktionellt material, förarbete med manusbearbetning. SR är dock statligt och hävdar sig därför inte med marknadsargumentet behöva premiera att slå igenom så brett som möjligt med enskilda programinslag.
Och till skillnad från Sveriges Radios ordinarie tablåinnehåll gör Sommar anspråk också på en egen ingång.
Nämligen att ge om än inte totalt fria händer så åtminstone stora möjligheter att själv få sätta en ton och stå för ett personligt innehåll och budskap.
Direkta olämpligheter och uppenbara risker för lagvidrighet ska självklart inte sändas.
Men den senaste tidens tendenser från programproducenterna tyder snarare på en vilja att bädda in och göra innehållet snällare. Att stryka lyssnare medhårs för trivselns skull.
Felet behöver inte nödvändigtvis ligga hos radioproduktionen. Politiska beslut har satt ramarna för sändningstillståndet och föreskriver vad för riktlinjer som ska gälla. Det kan finnas anledning att modernisera dessa ramar.
Numera är det dessutom det enkelt för sommartalarna att genom sociala medier, med stor viral kraft, klargöra vad för ändringar radion på förhand vill göra. Ändringar framgår.
Sveriges Radio och ansvariga för sändningstillståndets regelverk måste nu begrunda problemet.
Ska program som Sommar verkligen ha som syfte att smidigt vara alla till lags eller bör de snarare erbjuda en mångfald av olika, personliga alternativ? Vad som är givande lyssning och inte får just lyssnarna avgöra.