Produktionsskog är ingen bov

Från produktionssidan undviker man gärna att diskutera utsläpp vid uttag eller markbearbetning, för att de tar lite av effekten från de positiva siffrorna man ser när träden väl börjar plocka ner koldioxid i större mängder.

Från produktionssidan undviker man gärna att diskutera utsläpp vid uttag eller markbearbetning, för att de tar lite av effekten från de positiva siffrorna man ser när träden väl börjar plocka ner koldioxid i större mängder.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

LEDARE GOTLÄNNINGEN2019-08-07 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Skog är en knepig fråga. Många har åsikter, många blir beröra och det är enkelt att det blidas läger i frågan. Vad de flesta kan enas om är att vi behöver mer skog, framförallt på en global nivå. Vad som inte gör det lättare är den åsiktsdriva forskning som båda läger bedriver, för att felaktigt kunna bevisa sin tes.

Till och med i högkvalitativ media, smyger sig dessa små misstag in och bidrar till en snedvridning av debatten.

Från produktionssidan undviker man gärna att diskutera utsläpp vid uttag eller markbearbetning, för att de tar lite av effekten från de positiva siffrorna man ser när träden väl börjar plocka ner koldioxid i större mängder. Detta sker inte förens de enskilda träden börjar nå en viss storlek, eftersom bindningen sker i relation till redan befintlig massa.

Fördelen är att produktionssidans metoder hela tiden går att förbättra, eftersom det inte förespråkar den totala ”bort med tassarna”- attityd som många miljö- eller naturorienterade organisationer arbetar utifrån.

När dessa organisationer arbetar för att vi ska skydda mer skog, missar de hur viktig resursen är för alla delar i samhället. Syftet kan vara gott. Internationella företag ska inte få bedriva rovdrift och ersätta de varierande skogarna med höga biologiska värden med högproduktiva monokulturer.

Men vad ska vi ersätta alla produkter med, när vi inte längre kan använda oss av skog? Hur ska de människor som idag är beroende av skogen, för att säkerställa sin och sin familjs ekonomi, kunna försörja sig?

Det är oerhört viktigt att någon för allt levandes talan, men sättet det görs på ger varken den effekt man önskar eller det utfall som behövs.

Att visa på hur miljöåtgärder resulterar i produktionsökning hade varit effektivare ur ett globalt perspektiv.

Ta återplanterig som exempel. I Sverige har vi haft lagar som säkerställer återplantering i flera decennier, vilket har gjort att vi har kunnat säkerställa vårt skogsförråd. I andra delar av världen existerar inte den tanken.

En export av metoden hade gett massiva miljö- och klimatfördelar, men hade också gett effekt för de företag och samhällen som förlitar sig på skogen eftersom det säkerställer långsiktig tillgång.

Skog bidrar med oerhört mycket, inte minst ur produktsammanhang. Alla de klassiska produkterna som vi alltid tänker på är vi tänker träprodukter så som bord, fasader och smörknivar. Alla de mer okända produkterna så som viskoskärnan i tamponger eller lyocellen i dina kläder.

Skog är en viktig del av våra samhällen, i stora delar av världen. På många platser är man fortfarande helt beroende av skog för att kunna samla, odla och tillaga sin mat. Det är också var man får sin inkomst ifrån i form av samlade, jagade eller producerade produkter.

Att produktivt skogbruk måste stå i motsättning till hög biologisk mångfald och miljöhänsyn är en myt. En myt vi måste släppa. Det går inte att låta bli att använda den resurs som skogen är, samhällen måste kunna bruka den om vi ska kunna leva förnybart.