Nedräkningen till nästa års riksdagsval har börjat. Det är nu mindre än ett år till dess – den 9 september 2018. I tisdags läste statsminister Stefan Löfven upp sin valrörelseinsprirerade regeringsförklaring. ”Årets variant slog det mesta”, konstaterar Folkbladets (S) Widar Andersson i sin onsdagsledare – ”denna bombmatta av satsningar och välvilja till allt åt alla”.
Nästa vecka kommer regeringens budgetförslag för nästa år. Då får vi se mer. De flesta av ”godbitarna” är visserligen redan kända. Men ett och annat kan finnas kvar. Och det händer att det dyker upp en del ”i det finstilta” i budgetförslaget, ofta i någon bisats – en neddragning av något anslag eller skärpning av någon förmån.
Så långt budgeten. Men det finns en annan fråga som statsministern får slita med. Och det är hur säkerhetsfrågorna hanteras inom regeringen. Transportstyrelsens it-skandal visar att det finns brister. I november 2014 höll statsminstern tillsammans med ÖB en presskonferens. Detta efter att Försvaret bekräftade att man har säkra bevis för främmande undervattensverksamhet. Stefan Löfven meddelade då att han vill skapa ett nytt säkerhetspolitiskt råd under ledning av honom själv, med bland andra vice statsministern, utrikesministern och försvarsministern.
Så långt ser det bra ut, men det kansli för krishantering ("Kriskansliet"), som hade legat nära statsministern, flyttades efter maktskiftet 2014 från statsrådsberedningen till justitiedepartementet. Det här kan vara en av anledningarna till den informationssörja bland annat runt myndigheternas it-upphandling som Konstitutionsutskottet, KU, nu har börjat nysta i.
Uppenbarligen finns det en hel del övrigt att önska när det gäller informationshanteringen inom regeringen. I tisdags lämnade regeringen svar till KU om när försvarsministern fick vetskap om misstankarna mot Transportstyrelsen för lagbrott.
I svaret till KU bekräftas att försvarsminister Peter Hultqvist informerades av sina tjänstemän i mars 2016. Men han informerade aldrig statsministern, som får veta om it-skandalen först i januari 2017. I KU-svaret står: "Med den kännedom som försvarsministern har om rutiner för informationsutgivning i regeringskansliet i frågor av detta slag utgick han från att informationen fanns på statsrådsberedningen."
Där är väl kärnpunkten; informationshanteringen fungerar inte i regeringskansliet.
Med tanke på hur det parlamentariska läget ser ut, borde regeringen fundera igenom hur man ska agera. När man lägger förslag som man redan på förhand vet att en majoritet i riksdagen är emot, är det detta som blir det politiska spel för gallerierna som Stefan Löfven kritiserar de andra partierna för. Och då hjälper det inte att tala om behovet av ”breda politiska lösningar” om utgångpunkten alltid är att det ska ske på Stefan Löfvens villkor.
Det finns nog anledning att staga upp regeringsarbetet och det politiska ledarskapet. I annat fall kan det bli bökigt och stökigt under det år som återstår till valet.