Vårt moderna samhälle fungerar oerhört smidigt tack vare tekniken. Men det finns risker med att allt bli integrerat, utsatta grupper kan hamna helt utanför.
När vi tar en minut och funderar på hur ofta vi använder en betallösning som är kopplad till vår identitet och vårt personnummer inser vi hur omfattande detta system är i dag.
Tar du ut kontanter från ett bankkort? Köper någon sms-biljett på den lokala bussen via telefonen? Swishar över småskulder till en vän via internetbanken? Får in bostadsbidraget på kontot?
Ganska snabbt märker man att i princip allt vi gör i dag ekonomiskt i vardagen är kopplat till ett personnummer, ett bank-ID och till ett konto. De rena kontanterna, som kommer i ett kuvert i handen, omöjliga att spåra till en viss individ, är extremt ovanliga i dag.
Så gott som inga lagliga löner betalas ut i form av kontanter. Alla pengar från det offentliga, som bidrag, kommer in på bankkonton. På många sätt är det bra, kontanthantering möjliggör brottslighet, särskilt organiserad sådan som pengatvätt, på ett annat sätt än digitala transaktioner.
Faktum är att kontanter börjar bli så ovanliga att de kan försvinna helt. En grupp forskare vid KTH, Copenhagen Business School och riksbanken kom nyligen med en rapport om att det den 24 mars 2023 inte längre beräknas vara lönsamt för handeln att ta betalt i kontanter, och 2025 kan hälften av affärerna ha slutat hantera sedlar och mynt helt.
Att tänka till kring detta kan även få oss att förstå hur jobbigt livet blir för den som inte har något svenskt personnummer, för den som inte kan använda några spårbara system eller för den som föredrar kontanter.
Det moderna samhället ter sig näst intill omöjligt att manövrera utan bankkonto. Och alla är inte överförtjusta i utvecklingen, faktum är att 72 procent av svenskarna är negativa till ett helt kontantlöst samhälle.
Det finns flera personer som av olika skäl inte har möjlighet att bara använda digitala betalningar. Nyanlända immigranter, äldre som inte är bekväma med tekniken, eller unga som vill kunna tjäna lite egna pengar.
Dagens teknik har sina fördelar och den smidighet vi får av snabba digitala betalningar och tjänster gillas av många. Men den kontanta ekonomin har också sina fördelar, den hjälper den som inte vill registreras digitalt, den som just kommit hit, alla de som inte har möjlighet att vara innanför vårt system.
Även i fortsättningen tycker nog många att det ändå behövs något sorts utrymme även för ungdomar som vill tjäna lite extra pengar eller flyktingar som söker uppehållstillstånd.
Vi bygger ett system som snart involverar hela samhället och det gör priset för att inte kunna delta allt högre. Frågan aktualiserar även vikten av att byråkratin fungerar.
Alla medborgares alla ekonomiska transaktioner ska kanske inte självklart kunna kontrolleras av banker och staten och i en kris måste affärer kunna fungera även då.
Det är viktigt att ett visst utrymme för kontanter får finnas kvar.