Förra veckan släppte tankesmedjan Timbro en ny samling essäer om den moraliska aspekten av skatt. De är skrivna av Stockholms handelskammares vd Maria Rankka, statsvetaren Peter Santesson och filmaren och opinionsbildaren Martin Borgs, som tidigare varit slöseriombudsman och särskilt granskat slöseriet med skattepengar.
Borgs och Santesson skriver intressant om två olika moraliska perspektiv på hur skatt och skattesystemet fungerar.
Det är en viktig fråga när vi bestämmer våra skattesystem som vi ofta glömmer bort att prata om. Vi känner igen Robin Hood och historien om de orättfärdiga fogdarna på julafton men diskuterar sällan dagens fogde. När staten tar ut skatt är det ytterst en moralisk fråga, det handlar om medel som medborgaren tjänat in men inte får behålla själv.
Länge var det en symbol för maktens förtryck, i dag har skatt blivit något betydligt mer ofarligt. Svenska politiker har jobbat hårt för att, som Mona Sahlin en gång sade ”det är sexigt att betala skatt”, utan att tala om sitt eget ansvar för hur skatt tas ut.
Borgs skriver i sin text om medborgaren och statens plikt och skyldigheter mot varandra. Om staten bryter mot sin del av vårt kontrakt, vad kan vi göra då? Om staten tar in skatt som är för hög, eller på ett orättvist sätt, har då medborgaren rätt att bryta sin del, det vill säga, att inte betala in allt, eller att byta land?
Santesson talar om att när skattefusk blir nästintill institutionaliserat i ett samhälle undermineras den gemensamma moralen även mellan människor. Om vi alla går runt och fuskar i samförstånd, kan det komma att påverka hur vi ser på varandra och på tilliten i stort.
Samhällen som har sådana lagar att man gör mer än hälften av befolkningen till brottslingar får problem med sin legitimitet.
Är det alltid moraliskt felaktigt att gå runt skatter om skatten tas ut på ett orättvist sätt? Att Bosse försöker driva sin pizzeria för att försörja sin familj men inte har råd att ta in hjälp vitt för att renovera, det gör inte nödvändigtvis Bosse till en dålig människa.
Dock kan det ändå skapa omoral i samhället. Bosse kanske inte nödvändigtvis kan lastas, men bara det faktum att han stödjer en svart byggfirma gör att han indirekt stödjer organiserad brottslighet som ägnar sig åt utpressning och våldsbrott.
En studie från Göteborgs universitet tittade särskilt på Rut- och Rot-branscherna och visade hur andelen svartjobb sjunkit av de lägre kostnaderna, och framförallt, hur viljan att betala skatt hade ökat. Människor köpte tjänster svart för att skatten gjorde kostnaden orimlig, men när det reglerades fanns inte längre samma tolerans för behovet av att köpa svart. Vi blev mer moraliska när vi uppfattade systemet mer rättvist.
Det är värt för varje politiker att tänka på, ett samhälle och dess skattesystem kan påverka mer än vi tror, även sådant som människors privata moral i sina relationer med varandra.