Är det ett problem att de politiska partierna sköter rekryteringen av nämndemän till domstolarna?
Det anser i alla fall Liberalernas rättspolitiska arbetsgrupp. Inför landsmötet i höst ska de presentera förslag om att Domstolsverket ska ta över.
”Det är ett principiellt problem att nämndemän dömer partipolitiskt, säger Roger Haddad (L) till Dagens Nyheter (8/3).
”Som nämndeman blir du en del i en månghundraårig rättstradition i vårt land – ett sätt att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättskipningen och tillgodose medborgarnas insyn i domstolarnas verksamhet”, skriver Sveriges Domstolar på sin hemsida.
Att vara nämndeman är alltså inte ett politiskt uppdrag som att till exempel sitta i en kommunal nämnd. Däremot är det sedan länge partierna som nominerar och nämndemännen utses sedan av kommun- eller landstingsfullmäktige.
Det är naturligtvis viktigt att tillsättandet av de cirka 8 000 nämndemännen sker öppet och att de som tillsätts kan granskas. Den som väljs ska vara myndig och svensk medborgare. Man får inte vara försatt i konkurs och en kontroll görs i belastningsregistret. Så långt är allt bra.
Sedan några år ska också nämndemännen genomgå introduktionsutbildning och här kanske det finns anledning att skärpa kraven och att nya nämndemän snabbt får sådan. Av en enkätundersökning som genomfördes förra året sade drygt tio procent att de inte genomgått sådan utbildning.
Man bör nog fundera på om inte den som inte genomgår utbildningen bör skiljas från uppdraget.
Att som Liberalerna föreslår låta Domstolsverket utse nämndemän verkar tvivelaktigt. Visserligen visade enkätundersökningen att 70 procent av nämndemännen själva tagit kontakt med det parti som nominerade. Men att tro att man skulle få samma resultat om rekryteringen läggs på Domstolsverket verkar lite naivt. Dessutom demokratiskt tveksamt att inget organ utanför Domstolsverket skulle få någon påverkan på vilka som ska tjänstgöra inom rättsskipningen.
Visst finns det exempel på där nämndemän uppträtt olämpligt, inte klarat jävsförhållanden, har problem med sekretess eller suttit på dubbla stolar. Men då finns det anledning att skärpa kraven på dem som nominerar. Dessutom ändrade riksdagen reglerna 2014 så att det har blivit lättare för domstolarna att avsätta nämndemän som begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämpliga.
Här finns det nog anledning för domstolarna själva att vara mer observanta på sina nämndemän.
Kritik mot nämndemannasystemet eller krav på att radikalt förändra det dyker upp med jämna mellanrum. Men när riksdagen behandlat sådana förslag har det varit en bred majoritet att behålla det.
Att skärpa kraven på nämndemannasystemet är inget att säga om. Däremot finns det nog anledning att behålla det. ”Det har tjänat oss väl”, som det brukar heta i politiska högtidstal.