För ett knappt år sedan tillsatte regeringen den så kallade Betaltjänstutredningen. Bakgrunden var bland annat några direktiv från EU och rörde till exempel ”regler om konsumenters rätt till betalkonto med grundläggande funktioner såsom kort- och internetbetalningar”. En del av utredningens förslag ligger nu på regeringens bord.
Nu är det väl emellertid så att det fortfarande finns också andra sätt att betala på än med kort. Fortfarande har vi sedlar och mynt som betalningsmedel. Till och med nya sedlar. Men på bara fem år har antalet bankkontor som hanterar kontanter halverats och 154 bankkontor stängts.
”Många privatpersoner, mindre företag och föreningar upplever att det är svårt att ta ut kontanter. Ännu svårare tycks det vara att sätta in kontanter”, skriver nu Riksbankschefen Stefan Ingves på DN Debatt (16/3). Med Betaltjänstutredningens förslag på bordet är det ett bra tillfälle att åtgärda detta, menar Ingves, genom att överväga att införa ett lagkrav på bankerna att upprätthålla rimlig kontantservice.
Den som har ett lönekonto på banken har förmodligen inte haft ränta på det kontot på länge. Samma gäller många sparkonton. Och i och med den negativa riksbanksräntan har nu en del kommuner fått propåer om att de ska betala för att få ha pengar innestående på sina konton.
Precis som Ingves skriver har bankerna en speciell roll i samhället. De förmedlar betalningar mellan hushåll, företag och offentlig sektor. För det krävs tillstånd från staten. Men då får de – bankerna – tillgång till insättningsgarantin som garanterar stora delar av deras kunders insättningar om något skulle gå illa. ”En rimlig motprestation är att bankerna säkerställer att deras kunder kan betala och ta betalt på ett någorlunda enkelt sätt. Så länge kontanter finns ingår det i servicen att kunna sätta in och ta ut pengar”, skriver Stefan Ingves.
Nu är det inte något som Riksbanken kan bestämma om. Den ger ut sedlar och mynt. Sedan länge är det bankerna och värdebolagen som distribuerar dem till kunderna. Så ska det göras något lagstiftningsvägen så är det regering och riksdag som ska sätta ner foten.
Hittills är det bara pensionärsorganisationerna och förre rikspolischefen med mera Björn Eriksson som i någon högre utsträckning varnat för att gå för snabbt fram med att avskaffa kontanter.
Det Ingves beskriver är att bankerna springer fortare än sina kunder när det gäller hur betalningar görs. Björn Eriksson är mer rakt på sak (SvD 18/2): ”om man tillåter att kontanterna marginaliseras som betalningsmedel kommer bankerna att kunna ta mer betalt för kortbetalningar”.
Det är bra att Ingves lyfter frågan i sin debattartikel. Det är det enda han kan göra. Hur riksdagspartierna tänker tackla den återstår att se. För några dagar sedan sade till exempel riksdagsledamoten Per Åsling (C), till nyhetsbrevet News55: ”Vi tycker att banker ska ta sitt ansvar, för alternativet är lagstiftning och det är sämre”.
Men då är det nog dags att börja sätta lite press på bankerna redan nu.